Godmorgon världen! Solen kommer nätt och jämnt över grantopparna, och jag är uppe med tuppen! Hur kan det komma sig, jag som är en segpropp som inte kommer ur bingen före nio… Jo det var så att jag vaknade av marcherande elefanter! Ja dom lät i alla fall så, jag lovar! Vägg i vägg med mig har det flyttat in (tillfälligt) en sportlovsfirande familj med trenne livliga barn… Say no more… Jag tror dom kutade omkring med pjäxor på fötterna i morse, för det dånade genom väggen… Skåne står väl först på tur och jag kan tänka mig glädjen att komma hit upp och hitta ren vit snö, inte så…

I morse hade jag lite mer bråttom än vanligt, men gosestunden med djuren tummar jag inte på.. Men idag gick det inte så bra, låg och klappade Torsten när plötsligt alla hans fyra tassar med utspända klor satt i handen på mig! Ajaj, blodvite uppstod, jag var väl inte lika försiktig som vanligt… Torsten är nämligen en mycket speciell kattindivid, ja det är alla katter, men Torsten än mer än andra, för om man kommer åt någon annan kroppsdel än huvudet eller ryggen ja då klöser han, obarmhärtigt! Jag brukar skratta åt stackars Hasse som inte ens kan närma sig Torsten med handen innan alla klor sitter i handen på…

…Egentligen borde jag inte alls sitta här vid datorn… …egentligen borde jag hoppa i duschen och göra mig redo för morgondagen på loppis… Men… Jag fryser! Fast jag sitter inlindad som en kåldolme i filtar.. Hur ska jag inte frysa efter duschen då??? Äsch då, sluta tyck synd om dig själv… Det är den knepiga temperaturen som gör att det blir så bistert inomhus, när det ligger runt nollan ute så tror elementen att det är varmt allaredan så dom förblir pissljumma… Titta så mycket snötäcket har krympt, snyft Istället är det spetsknypplade takhäng ..i olika fantasieggande formationer, det här tycker jag liknar en snigel.. Tack o lov finns det…

Blinka o jag njöt av den vackra vita vintern … Vissa dagar sken solen och det var så förunderligt vackert Samtidigt har jag börjat tycka synd om alla späda träd som dignat under snötyngden under en lång tid. Dessutom har jag precis läst ut boken ”Trädens hemliga liv” som gjort mig mer eller mindre gråtfärdig över alla nerhuggna träd på kalhyggena för nu säger ju forskarna att träden har känslor! :rodna: Sen kom värmen, flera plusgrader och regn, och vips vad fort det gick när snön med ljudliga rasslanden föll från trädgrenarna Kvar blev takhängen… Nåväl inte går det någon nöd på oss, men nog är Blinka bra snäll ändå…