Visst tar det lite tid, men det är ändå tacksamt att laga egen hundmat… Igår tillverkades två veckors käk till två små jyckar, Blinka och Candie-syster. Rakt ner i frysen i färdiga portionspåsar, himla bekvämt när det väl är klart. Hundarna mår så bra av kokt kött, lite lever, korngryn, morot och rotselleri. Annat är det med två stroppiga katter, så här ser det ut när jag nyss lagt upp någon av de otaliga sorters portionspåsar med kattmat som finns, katterna bara slickar upp såsen eller gelén och lämnar bitarna tills de torkar ihop :thumbsdown: Nu börjar en lustiger dans, fotona är suddiga för katterna är inte stilla en endaste…

”Min matte är totalt senil. Igår hade foton försvunnit, idag är dom hittade, i fel mapp förstås! Tänk att hon inte kan hålla ordning på nåt..” Så nu tänker vi visa flera vintervyer, titta bara, det är nästan lika brett här som i Vasaloppsspåren, men här slipper vi trängas! Vi försöker gömma oss i skogskanten för att slippa den plågsamma nordanvinden som gör promenaden ganska o-skön trots solen.. Här inne bland träden kan vi leka och ha kul! Mars kan verkligen vara en underbar månad! Torsten är överlycklig när Blinka kommer hem, som han saknat henne! Apropå konstiga sovplatser, att ligga med huvudet på katternas klösmöbel ser inte så bekvämt…

Idag får ni bara se bild på vacker lav som växer på väldigt många träd här hos mig och som vittnar om ren fin luft! Anledningen till fotobristen är…att jag ”råkade” radera dem innan de hunnit överföras från kameran till datorn :oj: Hur kan man vara så klantig? Jag som tagit så många fina kort idag när solen sken, himlen var knallblå och snön var vit och vacker? Kan det var någon/några av mina bloggvänner som diskret försöker antyda att ”det räcker med vinter nu”? På en punkt kan jag faktiskt hålla med, jag är urless på att snöra kängorna med broddar varje gång jag ska utanför dörren, om så…

I morse då jag gick ut för att mata småfåglarna hörde jag ett trumpetande från skyn! Inte kan dom sjunga, gässen, men ändå lät det som den vackraste melodin i mina öron… Det finns något hoppingivande och trösterikt i årstidernas skiftningar, att fåglarna fortsätter flyga till sina sommarvisten oavsett vad som i övrigt händer och sker i världen. Det är nästan förenat med livsfara bara att gå fram till fågelmataren för snön ramlar ner i stora sjok från taket! Det mesta hamnar på taket till farstubron men ute på husgaveln kan man råka illa ut om man får ett mordvapen rakt i nacken! Idag såg jag också en liten krabat…