En äggälskares favorithelg är här! På längden, på tvären, kokt, skivad, halverad, fylld….stekt, rörd, variationerna är oändliga Men attans, nu kom jag visst försent! Skitväder ska det bli i påskhelgen, tja, vad gör man? Tröstar sig med godis, träffar familj och vänner, vad vet jag… Inget av det blir av här i pörtet, det blir en ensam helg, fast ensam är man aldrig när man har djur! Jag beslöt modigt att byta gardiner utan att putsa fönstren, igår blåste halv orkan och idag har det snöat… Minimalaste kappan ger maximalaste ljusinsläppet när jag sitter och målar, och snart kan jag njuta av grönskan ute på gården Vardagsrummets blossande röda längder…

Men titta, det finns dom som har svamphundar, och så finns de dom som har en blåsippe-hund! Försiktigt sätter hon sig mitt bland blåsipporna utan att mosa en enda… Trots att dagen var mulen så att blommorna inte öppnade sig helt så visade dom blygt upp sig lite grann i alla fall! Glad blir man! Nu när naturen åter börjar bli tillgänglig var det hög tid att göra något åt Blinkas vinterpäls som likt en magnet drar åt sig allt som ligger på marken och skräpar ..för man kan ju faktiskt inte neka en hund från att nosa, och gräva och undersöka… Tadaaa…färdigt! Det tog bara en dryg timme denna…

Jag har gått och spanat och spanat eftersom jag brukat hitta de första tussilagona i början av april. För ett par år sedan hjälpte grannen mig och visade var de växte, och precis där har jag nu hållit stenkoll varenda dag! Idag frågade han mig om jag sett några och jag fick erkänna att det hade jag inte… Men de fanns ju, bara inte exakt på samma ställe, utan liten bit ifrån, inne i vad som tidigare var grannens hästhage! Men inte var de lätta att upptäcka en gråvädersdag då blomman helt slutit sig.. Jag hade glömt att den även heter hästhov så nu kunde jag ju göra mig lite…

Idag vill inte fröken Blinka vara med…hon deppar som matte och går bara ut om hon måste, sen vill hon snabbt in igen! Om det beror på allt som fastnar i rumpan på henne eller på att det är blött och eländigt vet jag inte, förmodligen är det bara matte som smittar av sig med sin melankoli Men titta, det händer faktiskt grejer, det är inte alls mycket snö kvar på gården, och björkkvistarna som jag tog in för några dagar sedan har fått de finaste musöron. Igår åkte jag och några andra tanter upp till fritidsbyn.. Som synes är det snöfattigt här också, fast borta på Solberget lyser snön…