Här har ni honom, min midsommarkavaljer! Honom hittade jag utan att plocka sju sorters blommor minsann, och vi har umgåtts flitigt denna helg, även om han här lite blygt sänker blicken.. Jag vallade denna rymling genom hela byn på midsommarafton, gissa om vi fick många leenden på vår väg.. Det blev ett pittoreskt inslag i en i övrigt ganska händelsefattig midsommar, jag struntade i år i hembygdsgården och bjöd hem några vänner på en bit mat istället. Det var då, precis då vi hunnit äta klart, som en bybo knackade på och berättade att Lufsen var på rymmen! Lufsens matte hade oförskämt nog övergett kusarna för att fira midsommar med…

Hallå fröken Sömntuta, du är ju värre än matte! Det är dags för en promenad i ”djungeln”, blöt men varm efter ett sommarregn Försöker gå nära, nära, med min lilla kamera humleblomman har fått dricka sig otörstig Jag blir alltid så glad när jag ser rosa eller vita lupiner eftersom de mörklila dominerar stort, och jag har läst att de lila har starkare gener och tar över i det långa loppet… Någon sjuka har drabbat en klunga alar, de har blivit som besprutade av något vitt klet (mögel? skadedjur?) Någon som vet? Vem behöver blomrabatter när det ser ut såhär utanför dörren? Men Blinka, du ser ju nyduschad ut, var…

Så är vi åter där, på årets ljusaste dygn, och hur många kvällar har jag suttit ute och njutit? Som vanligt inga alls, mygg, knott och kyliga vindar har inte lockat till utevistelse alls! Idag har jag berättat om midsommarfirandet på språkcafeét, och varför vi firar först på fredag när det egentligen skulle varit idag… Som tur är njuter jag i alla fall utomhus vareviga dag, här är vi ute på en cykeltur, ännu alldeles allena på cykelleden, det lär vi inte vara om en vecka när turisterna anlänt.. Vem säger att inte ett kalhygge kan vara vackert (jo jag!), men då gäller det bara den korta stund när tuvullen…