Hoppa-på-tåget # 21
Veckans ord att tolka är hav
Min första tanke:
Ta mig till havet….
Jag föddes mitt i centrala Helsingfors ett stenkast från havet
Jag bodde senare många år i Stockholm nära havet
Jag älskar hav och havet har alltid lockat mig, jag är lyckligast vid havets brus!
I slutet av 80-talet köpte dåvarande maken och jag en segelbåt, en liten Afrodite. Köpet gjordes på hösten då priserna var låga. Sedan följde en vinter med navigationskurs och skepparexamen för att skaffa tillräckliga kunskaper att manövrera båten. Jag hade aldrig suttit i en segelbåt tidigare.
Båten döptes till Saija II och när sommaren kom sjösatte vi båten i Gustavsberg och drog till havs!
Vi tränade hela första sommaren och njöt av helgseglingar i Stockholms skärgård för att följande sommar segla över Ålands hav till Finland.
Tyvärr var detta före digitalkamerans intåg i mitt liv så jag har bara pappersfoton i album som minnen från vårt seglarliv.
Sen var det slut på båtliv och äktenskap men det är en annan historia, kärleken till havet består!
Eftersom jag är som jag är och inte blev som man ska så måste jag förstås avsluta med något lite udda och annorlunda.
Det lever en filur i havet som heter
havskatt, och den var inte något vidare vacker så jag är glad att ha sluppit möta densamma. Den lär bara finnas vid västkusten häruppe i norr. Denna best till fisk som förresten heter wolf fish på engelska, hmmmm, har katten och vargen en gemensam nämnare? Den är rätt stor, kan bli över en meter lång, den ligger på ca en halv meters djup och spanar och där kan den leva upp till 22 år. Dessutom är den en matfisk som kan jämföras med torsk om ni vill tillaga havskatten ni egenhändigt fångat på kroken i havet.
Till sist :Om du som jag älskar havet, ett litet tips för regniga sommardagar:
Stormskärs Maja är en finlandssvensk tv-serie från 1976 i sex delar som bygger på en romanserie av Anni Blomqvist. Serien utspelar sig vid havet i den åländska skärgården och just nu pågår en nyinspelning som ska bli långfilm.
Flera tolkningar av veckans ord hav hittar du hos lokförarna Tove och Karin
Nästa vecka ska vi tolka ordet eld
Du får gärna själv kliva på tåget och delta, välkommen ombord!
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Minton
Din tolkning av havet tycker jag om. När du det är så här varmt är det skönt med en lätt havsbris.
Kramar från oss
Paula
Ja nu får det gärna bli normal svensk sommar, med lite lagom växlande väder, Jag tackar nej till alla aktiviteter nu, orkar inte, hornen växer i pannan. Promenaderna blir korta och att ta sig till badstrand är på tok för jobbigt. Men nog blir jag ganska rastlös och längtar till svalare tillvaro. Aldrig är människan nöjd…
Kram och nospuss till Minton
Åke
Men så tråkigt att din kärlek till havet inte får fortgå, jag menar med att segla. En Afrodite är mycket fin och fin seglare. Jag förstår fullständigt hur du saknar det. Hur många båtar jag seglat med kommer jag inte ihåg… men jag har ägt 4 st segelbåtar sammalgat hittills i livet. Motorbåt har jag tappat räkningen på… Jag instämmer till fullo i Peters sång 🙂
Tove toviska
Tredje gången gillt att få fram en kommentar;
Papperskopiorna hade du – jag fann inte mina från segelbåtstiden. Minnena har du och havet står dig nära än!
Udda och annorlunda eller inte, en är som är – och vad en skulle/borde vara kan en ju ta med en nypa salt när det ger sig – och det gör det ofta tänker jag.
Havskattwolfen är sig själv – fulsnygg nog!
Fann en länk till tv.serien Stormskärsmaja och ska se den.
Tydligen görs en ny inspelning som omtalas som internationell storfilm.
Må gott Paula!
Znogge
Vilken fin tolkning av ordet hav! Vi är nog många som känner samma kärlek till havet och värdesätter att bo nära det.
Kan tänka mig att det var en härlig känsla att ha båt.
Önskar en fin midsommardag!
åsa
Papperskopior från tidigare semestrar finns förhoppningsvis i fotoalbumet och Dina minnen lever kvar.
Havet är en sällsam historia.
Så härligt med segelbåt och att kunna hitta rätt bland kobbar och fyr.
?
Anna i Portugal
Klockren tolkning! Kul att läsa om din seglartid. Låten “Ta mig till havet” berör mig mycket, det var musiken vi spelade på min pappas begravning. Min kärlek till havet delade jag definitivt med honom, men den har blivit starkare efter hans död för 18 år sen.
Paula
Ja vissa låtar associerar man med olika personer och händelser. Förstår att du tänker på din pappa, och minnen även med saknad är viktiga att ha i hjärtat, även om de kan göra ont. Min pappa var trumpetist, så det är blåsorkestermusik som minner mig om honom.
Ibod11 - Ingrid
Havet har betytt mycket för mig också men jag kan inte påstå att jag älskar, eller har älskat, det. En stor sjö är numera min favorit 😀 Men att vandra vid havet och höra vågorna mot stranden eller klipporna är ren lycka. I alla fall tills doften av tång tar över sinnena. Vilken fin båt ni hade och du har många fina minnen att glädjas åt 😀
Kattfiskar såg jag på Havets hus i Lysekil för några månader sedan och vackra är de inte 😀
Kram
BP
Saija II. Så din dotter Saija (I) föddes innan båten döptes till Saija II;-) Kul med dina minnen från bland annat Stockholm och Gustavsberg, för att inte tala om den fina skärgården vi har här i nollåttaland. Själv har jag bara varit gast på olika segelbåtar. Det där med sjökort har alltid övergått min IQ;-)
Men visst är den fruktansvärt ful – havskatten. Tror jag har fotat den ett antal gånger i fiskdisken hos min lokala ICA. Självaste fisken är riktigt god – tycker jag.
PS. Fotade också en firre i torsdags. Mycket möjligt att det är kusinen till din havskatt. Den ska upp imorgon på Skyltsöndag:-) DS.
Paula
Min dotter var i truligaste tidiga tonåren de somrar vi seglade. Hon ville egentligen inte gärna följa med, men var för ung för att lämnas hemma. Ofta fick hon ta med en kompis, då var det lite lättare. När vi på kvällarna skulle lägga till ville exet o jag hitta en undanskymd egen vik medan ungen vill till närmaste gästhamn med liv och rörelse, o söta grabbar…ja du fattar
Ditte
Härligt Paula! Visst vill vi bo och vistas nära havet och i brist på det får det bli “vatten”,
Havet har alltid fascinerat även mig och seglat har vi gjort mycket. Men numer är det knepigt med tanke på “att hoppa i land”. Men minnena finns kvar. En fin tolkning.
Och lite extra med havskatten- Vet att jag ätit den, men då köpt i en fiskdisk och tillagad av döttrarnas pappa på en av våra första träffar i Uppsala. Ler!
Varm kram
Paula
Ja hoppa-i-land-kalle fick man verkligen vara, på både hala och annars otillgängliga klippor, vi ville helst hitta en egen liten vik att lägga ankar vid. Och jag var alltid medseglare, kock osv…ja du förstår säkert.
Roligt med ditt minne av kattfisken! Kram
Äventyret Framtiden
Ta mig till havet och gör mig till kung…så passligt att ta till den musiken till det här ordet . Toppen som på vågtopp! Härligt. Finns det en bättre musik till havet? La mer förstås, Till havs också men ta mig till havet är bäst, halleluja, förutom alla Taubeare då förstås.
Känner igen mig i din text, studier i båtvett på vintern, seglatser på sommaren, inte alla gånger för segel utan också för motor. Havskvinna är du också, så kul vi skulle ha det ombord på samma båt du och jag. Lite otympligare kanske man so what..nog kom vi iväg alltid på böljan den blå.
Havskatt brukar Uffe prata om och hur god den kan vara om den tillagas rätt. Jag är osäker på om jag har ätit havskatt, tror det inte. Den lär ju vara sådan att den kan sätta tänderna i en träbåt om det vill sig och det lär vara svårt att få den att lossa. Har jag hört.
Aldrig sett.
God fortsättning på midsommarhelgen!
Kram från gränden vid havet!
Paula
Jag erkänner att jag redan då vi seglade tyckte det var läskigt att vara hopp-i-land-kalle! Exet stod o skrek åt mig: Hoppa nu då! och själv tvekade jag in i det sista…numera skulle inte mina två vrister som bägge varit brutna fixa det alls, Men det är okej, vi blir inte yngre o tur är väl det på sitt sätt. Minnena lever, och de ger många leenden av hågkomst.
Tänk om jag vetat då att du fanns där någonstans på öarna när vi seglade förbi på väg mot fastlandet.. Kram
Anna
Härlig tolkning! Havsvatten/vargen är ingen vacker syn. Kanske vi ska ju titta på insidan, det yttre kan ju lura oss.
Roligt med segelbåt, något vi alltid pratat om, men aldrig kommit till skott med. Kommer kanske en dag i framtiden. Må bäst!
Tove
Stormskärs Maja såg jag i går, en inspelning från 20o7 ?
Paula
Har du en länk till den? I så fall tar jag gärna emot den, tack
Tove toviska
Jag sökte på nätet och fann den i arkivet här http://www.svenska.yle.fi
Lycka till!