Längre och ljusare dagar,,

Det är skönt när dagarna blir längre och ljusare. Det ligger kvar ett snötäcke men trottoarerna är nu isfria och täckta av ett tjockt lager grus och sand. Lika bra att det får ligga kvar tills vi är säkra på att det inte blir full vinter igen med kyla och snöfall, även om det är jobbigt att promenera på gruset.
Jag försöker fortfarande hitta lite nya rutiner i min hundlösa tillvaro.
Såret i hjärtat går ännu upp lätt, men jag försöker hålla mig igång, komma ut varje dag även fast jag ännu undviker Daniels och mina promenadstråk som vi gick dag ut och dag in.

Piggade upp mig med ett fång tulpaner som redan efter första natten i vas försökte rymma åt alla håll!

Jag plockade bort alla hundbäddar och samlade ihop alla andra hundgrejer rätt omgående för att jag inte skulle fastna med blicken och undra i vilken bädd Daniel nu låg, jag visst ju att han inte låg i någon av dem längre men ville inte heller bli påmind.
Sen gjorde jag en ommöblering och flyttade soffan så jag inte längre har soffans ryggstöd bakom datorplatsen, Daniel låg ofta på ryggstödet för att vara så nära som möjligt när jag satt vid datorn. Det låter kanske fånigt, jag vill ju inte utplåna minnet av honom på något vis, men märker att det ändå känns lättare då jag inte ständigt påminns om att han saknas här hemma.
Jag sitter i min läsfåtölj både dagtid och kvällstid, har hittat bra böcker som fångar mitt intresse.

Idag kom jag plötsligt på att det för ovanlighetens skull var skidtävlingar så här mitt i veckan, så jag intog min lunchsallad framför teven.
Jag har länge varit vad jag kallar ”ljudallergiker” till följd av tidigare utmattningsperioder, jag vill ha det tyst omkring mig hemma, ingen teve eller radio som står på. Men, första veckorna efter Daniel somnade in klarade jag inte av tystnaden. Jag satte på morgon-tv direkt när jag steg upp och den fick stå på i stort sett hela dagarna.
Tack och lov blev det inte varaktigt, nu har jag kunnat återgå till min tysta tillvaro igen, även det ett sundhetstecken!

Jag har återfunnit en gammal favorit, mannagrynsgröten! Av någon anledning har havregrynsgröten inte alls tilltalat mig denna vinter så jag har oftast ätit mackor till frukost.
Nu varvar jag med gröt och kokta ägg, mackor tröttnar man ju på…

Solen sken så fint idag att jag bestämde mig för att gå ner till sjön och se om man kunde komma ner till stranden där vi brukade gå många sköna promenader.
Isen ligger kvar på sjön men jag kunde gå ner till strandkanten.

Jag ser fram emot promenaderna längs stranden till marinan dit vi gick minst ett par gånger i veckan under barmarkssäsongen. Jag som många med mig dras alltid till vatten och jag är så glad att jag har en fin sjö i närheten.

Visste inte om jag skulle hitta sälg med videkissar i närheten, men det var enkelt gjort nere vid sjön, så nu är påskriset fixat!
Då är det bara kvasten som fattas…..