Paulas Pörte

Då fick jag så äntligen träffa goa barn, barnbarn och husdjur i massor… Vi ses ju tyvärr inte så ofta, och varje gång ser jag hur ungarna vuxit och djuren har blivit fler… Här kommer en bildkavalkad med många djurinslag! Först åkte vi till Saijas arbetsplats, Djurmagazinet, där dottern visade oss runt, här en liten sköldpadda Ödlor fanns det gott om av alla de slag Vi åker i förväg hem till dem för att påbörja middagen, och hittar Benjamin på sin ”vanliga” plats, framför datorn! I garderoben hittar vi dessa söta små varelser som trycker ihop sig tätt intill varandra! Simon förevisar en av sina fyra råttor…. En cool kille…

Vi fick ett infall…. Behöver miljöombyte! Hav, jag vill se havet!! En kryssning till Finland kanske…. Eller besöka Öland??? Tanken väcktes, fram med Ölandssidor på nätet, fram med kartboken… Hit åker vi den 8 oktober för en veckas stugrekreation! Det ska bli underbart, att få gå längs havsstranden bland vindpinade träd i höstblåsten! Varken gubben eller jag har någonsin varit på Öland, så det passar väl utmärkt! Och, inte minst, vi får en välbehövlig andningspaus från älgflugorna Dom är så intensiva och vidriga just nu att man tappar lusten för allt ”uteliv”. En granne hade i vit t-shirt gått o plockat svamp, när han kom hem o tog av sig…

Känner mig allt annat än på topp just nu… Nattsömnen förstörs av diverse värk i höfterna o axlarna, domningar i händerna o armarna och kanske därför känns dagarna sega. Jag kan inte ägna mig åt det jag tycker är roligast under hösten, gå i skogen o plocka svamp! I två dagar har jag nu tagit promenader, inte i skogen direkt utan längs breda stigar och på hyggen och ändå har jag kommit hem med dom avskyvärda krypen (älgflugorna)! Urk, igår plockade jag bort den sista i huvudet 5 timmar efter hemkomst. Jag står helt enkelt inte ut, så nu får det vara! Självklart sätter sig det också på humöret! Ändå…

Imorse vaknade vi tidigt..vid sextiden! Gubben steg upp och satte på kaffet och kröp ner igen. Oops, nästa gång jag kollade klockan var hon kvart över nio! Då var kaffet vällagrat, haha! När vi sedan satt i vardagsrummet med första rykande koppen framför näsan, hörde jag ett sorts kvitter utanför fönstret. Det bara fortsatte och fortsatte och till sist började jag undra vad det kunde vara. Svalorna har ju flyttat och några andra sångfåglar har vi inte. Steg upp o kikade ut, ser då att Piano har något hon leker med… Trodde först det var en fågel, för igår hade hon tagit en fågel som dock kom undan med bara…