Pippi på fåglar…

Med avund har jag senaste tiden sett så många fina fågelfoton i vänners bloggar, mina försök blir inte bra, ändå fortsätter jag försöka…

Trasten satt förstås uppe i toppen av björken och spanade in mig, men jag tror mig ändå gissa att det är en björktrast.

Nötskrikan är lätt att känna igen med sina vackra färger. Den förknippas i folktron ge antingen otur eller jaktlycka, bara att välja! Med sitt hesa skri varnar den andra djur för faror och den gömmer tusentals ekollon, nötter och frön för att överleva vintern.

lommen var alldeles ensam långt ute på sjön i guppande vågor och var hopplöst svår att fånga med min lilla kamera. Den ligger lågt i vattnet, benen sitter långt bak på kroppen vilket är bra för dess dykförmåga men sämre för gång på land där den liksom hasar sig fram.

Det här är första sädesärlan ”vippstjärten” jag såg denna vår, igår såg vi några fler. Grannkompisen lärde mig smeknamnet ”tackeralla” vilket betyder ”jag tackar alla” eftersom den hela tiden vippar på stjärten som om den bugar!
Fåglar är spännande varelser med en förmåga vi människor avundas stort, de flyger av egen maskin!

Nu kan man dag för dag se förändring i grönskan runt omkring oss, själv gillar jag bäst den allra första skira grönskan

Den här dungen av späd björk står ännu kala, nu tänkte jag gå dit o fota en gång i veckan för att se hur lång tid det tar innan den blir sommargrön.