Stigfinnare

Efter den intensiva bergsklättringen jag ägnat mig åt under helgen har jag nu arbetstränat två dagar, varit på fotokurs och idag är jag äntligen ledig!

Söndagens promenad upp på berget ovanför sjön Glaningen gjordes för att eventuellt få några storslagna foton att ta med till fotokursen för utvärdering.

Efter all möda och stort besvär klättrandes som en stenget uppför kunde jag förstås konstatera att min kamera inte höll måttet på långa vägar..

Tornet längst bort är Blötbergets gamla gruvtorn, men utan bättre zoom blir bilden helt intetsägande

Det var mycket värre att ta sig nerför, jag är alltid livrädd för att halka på hal mossa och bryta benen av mig för tredje gången i ordningen

Men allt gick väl, förutom att hela kroppen men speciellt vrister och slutrygg har värkt av protest mot den omilda behandlingen mellan fredag och söndag.
Samtidigt vet jag ju att motionen blir mycket mindre omfattande när väl snötäcket lagt sig, och med dagens väderprognos i färskt minne kan detta inträffa redan under torsdagsdygnet.

Fotokursen ja, två gånger har jag varit där, och vet egentligen fortfarande inte riktigt vad jag tycker. Vi deltagare har helt olika förutsättningar, en del har enkla kameror som jag medan andra har värsta Nikonprylarna.
Däremot kan jag konstatera att med hjälp av bildbehandlingsprogram kan man göra underverk även med halvt misslyckade bilder. Jag ska försöka lära mig att ändra färgsättning så att även lite överexponerade bilder kan fixas till.
Men någon mästare på detta med fotografering blir jag nog aldrig, jag fotar hellre än bra.
Beundrar alla proffsiga fotografer bland mina vänner här på nätet, jag begriper inte hur ni lyckas lära er att hantera både kameror och bildbehandling!

Jag märker också att jag inte orkar med min hemsida lika mycket som förut.
Jag tycker fortfarande att det är jätteskoj, men de dagar jag arbetstränar eller gör något annat har jag ingen energi kvar till bloggande. Och jag vägrar ha något prestationskrav på mig att ständigt uppdatera, stresskänslig som jag är skulle det aldrig fungera.
På arbetsträningen går det skapligt, nu har datasystemen legat nere i över en vecka pga uppgradering och det har gjort att det inte funnits mycket att sysselsätta sig med, allt läggs bara på hög.
Men från måndag ska allt fungera och då finns det minsann att göra. Alla utlån och inlämningar ska registreras, böcker ska sorteras i hyllorna och skickas mellan filialer.
I helgen togs beslutet att inte lägga ner filialen, men däremot blir det en flytt till närmaste skola där det ska bli ett gemensamt folk- och skolbibliotek.
Detta gynnar kommunens ekonomi på längre sikt, men om det gynnar låntagarna är jag tveksam till. Många av de äldre låntagarna vågar inte ens närma sig en skolgård!
För att genomföra flytten är det nödvändigt med ombyggnationer så det blir inte aktuellt förrän nästa höst.
Jag ska ju bara arbetsträna till slutet av året, sen vet jag inte vad jag gör. Jag har alltså inget jobb eller anställning på biblan utan är där bara över arbetsträningsperioden.
Efter fyra veckor är det ännu för tidigt att sia om huruvida jag ska kunna jobba 25%. Just nu jobbar jag bara sex timmar per vecka….den som lever får se!