-
testat ny veterinärklinik
På den gamla goda tiden ringde man till Torkel när djuren blev sjuka… När han slutat ringde man till Ludvikakliniken, det funkade också bra…. Sen blev veterinärklinikerna uppköpta av riskkapitalbolag… Nu finns Anicura, Evidensia o Vettris, stora veterinärkedjor med enorma muskler… Men hjärtat? Klappar det ett äkta hjärta där? Jag har känt att när jag besökt någon av de stora klinikerna så har man ett standardmönster, det ska göras en himla massa undersökningar oavsett vilken åkomma djuret har. Men, jag har inte råd med alla dessa dyra och i mitt tycke onödiga undersökningar som inte försäkringen täcker. Om jag då ställer mig frågande till om det verkligen behövs så blir…
-
Barnbarn och svensk-undervisning
Idag är det torsdagstema JAG GILLAR, och jag vill uppmärksamma mitt barnbarn och mina trevliga elever på svenskundervisningen! Idag för 22 år sedan föddes mitt första barnbarn Simon! Och jag var med på förlossningen! Dottern ringde mig på jobbet och sade att det nog var dags att åka till BB .. Eftersom min egen förlossning varit en mycket utdragen historia så gjorde jag mig ingen större brådska utan tänkte att det nog skulle dröja länge innan det var dags .. Iväg kom vi så småningom, och dottern beordrades först in på en väntsal. Men hennes täta värkar gjorde att man tog beslutet att undersöka närmare hur långt förlossningen framskridit, och…
-
Allting är vitt, vitt, vitt…
Ojoj, Nu fick finnkäringen så hon teg! Imorse såg det ut som om det snöat minst ett par veckor sisådär… Jag gladdes ju redan igår åt att det kom lite snö och domherrarna fick en så vacker kuliss, men jag trodde verkligen inte på väderprognosen som nämnde två decimeter nysnö.. Först försökte jag mäta snödjupet med ett mjukt måttband, haha, det gick ju inte….men vem har inte en linjal i gömmorna, denna mätte 16 cm och snön gick över en bra bit, så säg 2 decimeter var nog ganska exakt! Tack o lov att jag inte lovat äta upp min gamla mössa, för den lär jag behöva nu Det är…
-
Tema: spöklikt
Tisdagstema: spöklikt Det här tycker jag är spöklikt, jag är mer rädd för mörkret än för gastar, fladdermöss och andra otyg.. Vilken tur då att jag kan tända min nya pannlampa här på mörkaste gårdsplanen och hitta min lilla pälskling nosande efter spännande dofter. Vilken lysande födelsedagspresent jag fick såhär lite i förskott…tack goaste Marianne!
