I helgen tog vi oss äntligen till ett utflyktsmål vi har haft siktet inställt på länge, nämligen friluftsmuseet Finnstigen i Hällefors. Här bland de blånande bergen har man återskapat den gamla miljön svedjefinnarna levde och verkade i från 1600-talet och framåt. De allra första finnarna bodde i dessa kåtor bestående av bara ett utrymme med eldstad i mitten. Men titta vilken linslus som kommit med på bild Det var i detta fönster jag kikade in! Skorstenarna är ofta det mest spännande inslaget på alla gamla byggnader, de kan se ut lite hur som helst med uppbyggda stenrösen runt om. Ett annat exempel på krokig skorsten.. Simon i Sången var traktens…

Imorse var dom två små lurvbollar vid köksbordet.. ..men medan mamma Astrid var ute och luftade sig packade ena kattungen ihop sig i svampkorgen och flyttade! Närå, riktigt så gick det inte till! Nya matte och husse hämtade sin nya familjemedlem i en kattbur.. Kvar blev en ensam Rambo .. Astrid har jamat och kallat, kallat och jamat efter sina små, men den ena hittar hon inte ..och den andra ligger tryggt kvar i bingen trots mammas lockrop! Ja vi tror nog här i pörtet att Astrid är räknekunnig och mycket väl vet att en unge är borta! Själv är jag ganska värdelös på matte, det blir lätt så då…

Jag fick en glad överraskning igår. Eller rättare sagt kom överraskningen redan ett par dagar innan då en nätvän kontaktade mig och bad att få måttet på Blinkas hals! Och se så fint halsband hon tillverkade till Blinka! Vem säger att nätvänner inte är riktiga vänner? Vi har aldrig träffats men följt varandra på blogg och Facebook under några år, och nu lyste hon upp en trist höstdag! Tänk så glad och varm i hjärtat man kan bli av en spontan gåva! 😉 Lillfisen har så mycket päls kring halsen att det var svårt att få en bild, men när hon glupskt hängde över matskålen så gick det bra 😉…