Det är inte alla som kan ståta med en vakt-anka, men det kan min granne! Varken hon eller jag har sett hur det går till när den tar sig upp, flyger, säger du förstås, ja, men det är inte så självklart att få flax under vingarna från marken när man är en stor och tung anka… Och, hur hon sen håller balansen med sina simfötter på den rundade bambudörren är mer än vi begriper! Men stolt är hon, och hönsen bakom nätet känner sig säkert trygga! Igår stod jag på loppis några timmar, alltid lika trevligt, även om antalet kunder nu decimerats kraftigt då vi är mellan två turistsäsonger Roade…

Igår var stora bykardagen… Är så glad över vår kommunala tvättstuga i byn som underlättar mitt liv betydligt. Jag packar dra-maten full och traskar iväg.. ..passerar och beundrar ståtligaste höstlönnen i byn ..från vilket håll man än betraktar det.. När första maskinen är laddad och programmet startat går jag upp till kiosken för att handla flera polletter. Tillbaka till tvättstugan.. Polletten fastnar i myntinkastet…går inte att rubba… Traskar tillbaka till kiosken, man ringer efter hjälp för att kunna öppna dosan.. Hjälpen anländer på nolltid, vi kliar oss i huvudet och konstaterar att polletten är aningens aningens för stor för hålet… Mycket märkligt, men jag får i alla fall hjälp med…

I lördags var jag uppe med tuppen! Jag hade kors-i-taket fått en läkartid en lördag-förmiddag! Före klockan 8 traskade jag in till busshållplatsen i byn för transport till lilla staden. Endast några vitrumpor var vakna.. Jag var om inte orolig så lite spänd på hur anropsstyrd buss skulle fungera. Det var premiäråkning för mig, och jag hade ringt och förbeställt transporten. När jag ringde började de med att fråga efter mitt personnummer, jag fick förklara att jag inte beställde sjuktransport utan endast vanlig busstransport och att jag alls inte var villig att ge mitt personnummer 😆 Nu är jag nästan framme vid hållplatsen denna disiga oktobermorgon, och jag var inte…