En sommarvecka med glada överraskningar
Vilken bra och mysig vecka detta blev!
Det började med ett besök på Lesjöfors museum med en vän
Det är nästan det närmaste museet man kan åka till från Fredriksberg, så det hör väl till att man har varit där!
”Det är ett museum om ett samhällsbygge. Ett sådant består av människors liv och verksamhet, av deras tro och drömmar, deras svett och bekymmer, deras fritidssysslor och arbetsverktyg.”
Börjar med en selfie tagen på toan där jag medan jag pinkar får lyssna till berättelser om vilda björnar..
Precis så här skulle jag gärna se att det såg ut i mitt vardagsrum, men det är inte så lätt att hitta de rätta möblerna…
För mig är det här hemtrevnad på hög nivå
Men också ett slitigt liv med många plikter och mycket ansvar…inte minst att stryka makens skjortor
”Allt finns där dokumenterat med charm och kompetens. Det är som att man råkat komma just när jobbarna tagit rast”
Tvätten torkar mellan husen..
och väninnan har satt sig framför en mycket gammal teve, en sådan som fanns i hennes hem en gång i tiden, dock inte i mitt barndomshem. Vår första teve var en bulligare rundare modell..
Man blir hungrig och törstig av gammal museiluft så nu ville vi ha något att stoppa i oss.
Därför åkte vi till Långban och Anna Karolinas kök
Här rör Inger Hammar i grytorna, hon drev tidigare hemslöjdsaffär och café i Fredriksberg.
Vi avnjöt en god buffé i underbar miljö men otrolig trängsel, det såg ut som att hela mellansverige hamnat just här, just då, så köerna av hungriga kunder ringlade sig långa…
Gott var det, så jag kan rekommendera er ett bra rastställe när ni åker Inlandsvägen..
Nästa eftermiddag hör jag någon knacka på min dörr. Utanför står en för mig helt okänd kvinna som berättar att hon kände igen fåtöljen på farstubron från min blogg så hon tordes knacka på…
En gammal bloggvän har gett sig till känna..
Det är många år sedan jag först kom i kontakt med henne, hon tar jättefina foton som hon delar med sig av på sin hemsida och även om vi inte haft så tät kontakt så har vi hälsat på varandra i cybervärlden i många år. Jag fick nu höra att hon var född här i byn och hade bott både här på Älgsjökullen och i Palmheden som ligger strax intill på andra sidan vägen..
Ibland är världen bra liten.
Idag har jag jobbat och inte hunnit med mer än komma hem och titta på fri-idrott, först U20 EM och sedan Diamond League.
Imorgon lär det bli sovmorgon… 😉
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Mia
Åh Paula…här kan jag sitta läääänge och titta på dina bilder!! Nostalgi på hög nivå, synd bara att jag är för lat/trött för att köra ända ner annars vete 17 om du inte fått ännu ett besök 😉 Så himla roligt att kunna få möta en nätvän så där, lycka!
Kram på’re :love: :love:
"LillaSyster"
Du vill ha fåtöljerna och jag blir helt kär i den söta lilla bilen :love:
Trevligt museum verkar det vara. Jo, det där att stryka makens skjortor det tar allt sin lilla tid även idag – jag vet!
Fika/matstället förstår om det drar fulla hus vilken idyll. Ha det bäst vännen! Kram
(tror att jag presenterat runt 20 olika sorter nu)
Ninni
Vad roligt att få besök av cybervänner. Ja, tänk om vi kunde tänka till lite bättre när vi åker någonstans så vi kan se till att träffa nygamla vänner. Få ett ansikte på cybervännerna. 🙂
Vilket mysigt museum! Vi har så mycket att se i vårt avlånga land men vi är för dåliga på att besöka allt – allrahelst det som ligger nära oss – och det är så synd.
Vi strök förbi en massa museum när vi var i huvudstan men vi besökte inte ett enda… Dumt.
Ha en fortsatt skön helg!
Kramen.
nette cecilia
8) Så trevligt att få besök av vänner från denna värld .Jag var också på besök till en bloggvän denna vecka,kramen nette 🙂
Gunnel
Jag kände igen de där fåtöljerna med hårda armstöd från mitt föräldrahem. Så kul att du fick besök av Anki. Hon är en riktig mästerfotograf. Ska bli kul att se hennes foton sen. jag har aldrig träffat någon bloggvän, men hoppas jag nån gång kommer att göra det. Kram
Hillevi
Vilket spännande museum! Så mycket att känna igen och le åt. Så välgjort – allt i levande miljö. Flera sådana där glastermosar med kork har jag haft sönder som barn eftersom jag alltid varit så klumpig men jag kan minnas dem åtminstone. Den tredelade kakburken, de blå överskåpen som sköts upp åt sidorna ( såna fanns i köket i Rosenborg) – hit skulle jag vilja åka någongång!
Mias Mix
Kul med ett sånt museum! Mycket nostalgi. Och på tal om nostalgi, nej jag ska inte slänga dockvagnen!
Och så roligt att hon hörde av sig och att ni kunde träffas 🙂 Jag har träffat 5 olika bloggvänner nu och visst är det roligt och man får en personligare kontakt. Och en har jag haft ett långt telefonsamtal med och snart blir det ett nytt samtal. Jag lovar, kommer jag till Säfsen hör jag av mig för då måste vi träffas!! Vore roligt att åka dit igen, men just nu finns inte tiden. Stor kram till dig!
Eva
Hejsan vännen en mycket trevligt inlägg där man direkt känner igen sig på något vis.
Javisst mitt barndomshem liknade många av bilderna fåtöljerna, lampan, tv m.m. fast våra fåtöljer hade ett vinrött mönster i tyget.
En sådan gamal symaskin finns redan i mitt hem här, den tillhör då givetvis Rolfs generation, den har stått där i köket på samma plats sen jag flyttade in år 1984.
Rolf tog över hemmet efter när hans far dog i slutet på 70-talet och vi renoverade huset en hel del. Det viktigaste var att få ett rejält badrum när det fanns tre tonåringar, det blev även en toa på 2 våning, sonen tyckte ändå att badrummen alltid var ockuperade av systrarna och gillade utedasset bäst, hi hi . . . .
Ja där fick han göra sina behov i lugn och ro, när dasset revs blev han förtvivlad . . . .
Jag vill gärna få ett utedass som jag kan ’pynta efter tidens tand’, det hade varit riktigt nostalgiskt, hi hi . . . men inte var det kul att ’gå på huset’ på vintern.
Jasså minsann har Anki och Lasse varit och hälsat på, så himla kul och trevligt, sådana spontana besök är kul. Om någon ska hälsa på mig bör jag i bästa fall vara lite förberedd, varför ? ! 😳 Jo om de får se mig blir de förskräckta, är det varmt har jag bara en stor sjal omvirad om kroppen och en huvud duk (sjal) givetvis, man kan tro jag kommer från ett annat land, du förstår eller hur !?. Är det kallt ute elller kyligare då har jag mössa nerdragen och öronvärmare, en gammal rock så jag ser ut som en luffare, men här ser ingen mig bara Rolf och Ludde. Dem har jag redan skrämt livet av, hi hi . . . Ludde har börjat vänja sig vid mattes olika skepnader så nu skäller han inte ut mig lika mycket. 😆
Så har du vägarna förbi här vet du hur läget är, ’fniss’ . . . men alla är välkomna ändå.
Må så gott. kram Eva :kiss: :love:
Sirpa Ukura
Hej Paula! Alltid kul att kika in här och ännu roligare när man blir omnämnd ;-), det var kul att träffa dig IRL även om det bara var en högst spontan påknackning… Nu är vi hemma från våran lilla semestertripp men blir säkerligen nån mer tur till dina trakter. Pratade med mamma som sa att dom bodde i ditt hus fast på övervåningen i en etta och sen flyttade dom till Palmheden strax innan jag föddes.
Hoppas vi ses fler gånger!
Kanske ses vi fler gånger…
Synnøve Kjerstad
Härligt med bloggvännsbesök. Så blev det ju här med, en gång en vinterdag. 😀
Skulle vara kul att ses snart igen. En sommardag.
Vackra bilder, nostalgi på hög nivå, man kände igen så mycket.
Tack för ett besök bakåt i tiden. Vi behöver bli påminda om att vi hade det så, speciellt idag när allt är så materialistiskt.
Kram från nabolandet.