Läst

Jag har läst..

Av
den
24 april 2012

Änglarnas svar av Stefan Einhorn

Vid andra världskrigets slut kommer den unga Hanna till Sverige med de vita bussarna. Hon har överlevt koncentrationslägrets fasor men förlorat allt.
I Stockholm får hon anställning som barnflicka hos en familj med en liten son. Det hon har varit med om bevarar hon inom sig, men hennes öde kommer att beröra flera människors liv på ett sätt som ingen kunnat förutse.

”Änglarnas svar” är en sinnrikt konstruerad roman om människans förmåga att göra såväl gott som ont, om längtan efter försoning mitt i det allra mörkaste. En efter en berättar de sju huvudpersonerna sin del av historien.
Inte förrän den sista pusselbiten är lagd framträder hela bilden av det ofattbara som skedde i det judiska gettot och vilken betydelse det kom att få för en svensk familj.

Författaren har tidigare skrivit som ”Konsten att vara snäll” och ”Medmänniskor” och har genom den blivit snällhetens ambassadör.
Nu ger han sig ut i en ny genre, romanens.
Den ganska tunna romanen innehåller en mastig historia, pusselbit efter pusselbit ramlar på plats allt eftersom huvudpersonerna berättar sin egen historia där de självklart berör varandra på ganska oanade sätt.
Sensmoralen är tydlig, kanske lite väl tydlig, men berättelsen om förintelsen blir aldrig tjatig, den får aldrig glömmas bort.
Det är lätt för oss att döma människan för ondska när vi inte har hela skeendet klart för oss. Mycket i vår omgivning påverkar oss och gör oss passiva eller aktiva i valsituationer.
Jag tyckte mycket om historien men hade gärna lärt känna huvudpersonerna ännu närmare.
Mitt betyg ***

Konsten att tala med en änkling av Jonathan Tropper

”Jag hade en fru. Hon hette Hailey. Nu är hon borta. Och jag med.”
Doug har träffat sitt livs kärlek, och förlorat henne.
Knappt trettio år gammal är han en deprimerad, alkoholiserad änkling. Han vill helst vara ifred med sin självömkan, men motarbetas av sin tvillingsyster, sin struliga styvson och stans alla singelkvinnor.

Jag har fördomar om denna typ av böcker. Jag har läst några och blivit besviken. Jag kallar dem ”pratiga böcker”.
Det är alltså en rapp dialog som förs i boken. Man betonar dialogen mer än man beskriver miljöer eller sinnesstämningar.
Jag brukar tycka det är jobbigt, som att någon klämkäckt skrivit ihop en massa ord som ska bilda en rolig och träffsäker historia.
Men den här boken är annorlunda.
Ämnet är också annorlunda. Den stackars änklingen som mister sin tio år äldre fru efter ett kort äktenskap men ”ärver” hennes tonårsson.
Han har själv en inte helt rumsren familj där de flesta bokstavskombinationer verkar förekomma.
Det blir en svart komedi, full av galghumor.
Och jag ler ett brett leende, från ena örat till det andra. Och det är jag inte van vid.
Människor brukar säga att de gråter till böcker, eller att de skrattar högt.
Jag gör varken eller. Även böcker som berör mig får mig inte till så drastiska uttryck. Däremot kan böcker lämna ett avtryck i min själ och leva kvar. Och jag undrar om inte den här boken kommer att göra det?
För att du ska få en uppfattning om stilen den är skriven på så återger jag ett kort utdrag ur boken:
”Nästan varje dag har vi kaniner på vår gräsmatta. Små bruna saker med gråspräckliga ryggar och vita svansar som ser ut som fransig bomull kring deras bakar.
Det sägs att kaniner i villaträdgårdar är bedårande, det är ett säljargument. Vi må köra omkring i minibussar och stadsjeepar så att vi egenhändigt smälter polarisarna, vi må utrusta våra ståtliga åttioåriga hus med så mycket fiberkabel att det skulle räcka till en strypsnara kring jorden, och byggvaruhus, lågprislador, stormarknader och köpkvarter må växa som tumörer på alla lediga gräsplättar, men det skuttar fan i mig kaniner fram och tillbaka i trädgårdarna som i en satans Disneyfilm. Punkt slut. Vi är ett med naturen.”
Ja du hör vilken svada!
Men jag gillar denna stackars man, hans försök att komma igenom sitt livs stora sorg, hans stapplande försök att vara ett stöd till en trulig tonåring, han är helt enkelt charmig och otroligt mänsklig i all sin ynkedom!
Mitt betyg: **** rekommenderas varmt!

TAGS
3 kommentarer
  1. Svara

    Menageriet

    24 april 2012

    Hejsan gumman i stugan! :mrgreen:
    Läser aldrig romaner numera, bara faktaböcker om lusten faller på. Visst är det roligt med kurs, men jag får se hur mycket jag hänger med efter mitt golvinläggande. Har såå jäkla ont överallt! 😥
    Det blir ingen flytt för oss. Alldeles för mycket att göra och för lite betalt, dessutom blev jag inte av med min lgh som jag trodde. Så jag stannar kvar i min 2:a.
    Vet Du att det skall snöa 7 ggr och snön skall smälta 7 ggr sen man sett första staren efter vintern innan det är vår? Har Du sett staren än? Så håll ut och räkna! 😆
    Här har vi lite varannandagsväder, men ingen snö iaf.
    Ha det gott! 🙂

  2. Svara

    Mia

    25 april 2012

    ”Konsten att tala med en änkling”….hmm, jag har ganska nyligen läst en rescension av den som var positiv och tänkte redan då, att den ska jag läsa! Så nu står beslutet ännu mera fast *L*
    Kram på dig!

  3. Svara

    messan

    25 april 2012

    Ja honom känner man allt igen från snällhetens sida. Han verkar vara en coollugn man. Roligt att han ger sig på romaner nu och det tipset tar jag tacksamt emot.
    Du hinner läsa så mycket…hur gör du:)? Jag får helt enkelt gå och lägga mig tidigare:).
    Kramar om dig

LÄMNA GÄRNA EN KOMMENTAR

Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Kategorier
Statistik
  • 120
  • 241
  • 1 678 865
  • 5 249
  • 67 859
Sök här