-
Jag har läst..
Titel: Tiden är inte än Författare: Elin Boardy Förlag: W&W Publiceringsdatum: 2017 Antal sidor: 274 Vid trettonhundratalets mitt härjar digerdöden. Europa ligger i ruiner, på bara några år har pesten utplånat en tredjedel av befolkningen. En kvinna flyr Sverige för att möta sitt öde. Detta är början på en vandring som kommer att bli mycket lång, fast den i förstone inte verkar ha något annat mål än bort. En flykt som tar henne genom ett laglöst landskap - till platser som Krakow, Dresden, Köln, Amsterdam - där folk alltjämnt försöker överleva. Till pestläkarna, gycklarna, hororna, änkorna, de föräldralösa. Utdrag ur boken: "De får stå och se på. Detta ösande av…
-
..spela död
..att spela död är Blinka duktig på, fast kanske inte på kommando! Men den långa pälsen kliar rejält nu och om en vecka ryker den och lämnar kvar en liten nakenfis Vad säger du? Då ska jag stå helt stilla på ett trimbord i flera timmar jue? Suck, men det är allt bra skönt sen efteråt.. Som synes har vi kvar snö på gården, men det har börjat luckras upp, igår kväll spöregnade det och nu skiner solen, en snötinande effekt helt klart! Torsten är minst lika bra som syrran på att spela död och lealös, är det inte det här katter är allra bäst på, att ligga och softa…
-
Jag har läst..
Titel: Nära Författare: Kristoffer Sahlén Genre: natur Förlag: Votum & Gullers Förlag Publiceringsdatum: 2016 Format: foliant Antal sidor: 160 Det här är en kärleksförklaring till landsbygden, skogen och dess vilda invånare! En lättillgänglig bok för den som vill, men inte vet hur man ska börja närma sig det vilda. Den visar på vad vi alla kan få uppleva, gratis, nästan var som helst i vårt avlånga land. En lustfylld bok som med humor och värme tar dig med, alldeles nära vårt fantastiska djurliv. Under 20 år har fotografen följt djurlivet i hemmaskogen. Allt från fågelbordets små gäster till storheter som lodjur, kungsörn och älg kommer på besök utanför stugan i…
-
Flyttfåglar
I flyktande gäster på främmande strand, när söken I åter ert fädernesland? När sippan sig döljer i fädernedalen och bäcken besköljer den grönskande alen: då lyfta de vingen, då komma de små; väg visar dem ingen i villande blå: de hitta ändå. De finna så säkert den saknade nord, där våren dem väntar med hydda och bord, där källornas spenar de trötte förfriska och vaggande grenar om njutningar viska, där hjärtat får drömma vid nattsolens gång och kärleken glömma vid lekar och sång, att vägen var lång. De lyckliga glada, de bygga i ro bland mossiga tallar sitt fredliga bo; och stormarna, krigen, bekymren och sorgen, de känna ej stigen…











