Månad: mars 2012

Foto Stina Rapp

Min kära dotter är en linslus, nu har hela familjen exponerats i Dalarnas Tidningar.
Tipset kom från mig, vem annars?
Tidningen sökte en familj som ägnade mycket av sin fritid åt datoriserande, och helt osökt kom jag att tänka på dottern…
Hon mailade en presentation till tidningen som valde dem som försöksfamilj.
Det hela gick nämligen ut på att familjen under en vecka skulle leva utan uppkoppling!
I och med att dottern var tvungen att flytta till en evakueringslägenhet medan deras lägenhet renoveras så miste de sin internetuppkoppling för ett tag och då passade det ju bra att skriva om det!

Här kan du läsa första delen av artikeln

Sedan kom andra artikeln

Jippi, mitt i bloggandet tog jag paus för en promenad, o träffade på vår närmaste granne. Jag frågade henne om hon sett till vår Torsten som varit försvunnen sedan i fredags men det hade hon inte…

Nu råkar dom ha ett garage som bara används ibland och jag bad henne för säkerhets skull att kolla där.
Mycket riktigt, därifrån måste han ha smitit ut så snart hon öppnade porten!
Min älskade katt, som vi har saknat honom!
Man målar ju upp alla tänkbara skräckscenarior för katter kan ju råka ut för mycket. Oftast har våra katter blivit överkörda men de kan ju också råka ut för rovdjur eller helt enkelt få för sig att ge sig ut på långa strövtåg, eller som i detta fallet, bli instängda i uthus eller garage där dom ju gärna smiter in så fort någon öppnar en dörr.
Dessutom är det ju mars månad när katterna friar som mest, men vår Torsten har ju inte så mycket kvar att fria med…

Han har att ta av, vår gode kattprins, och han var inte märkbart smalare när han kom hem idag, hihi

Avslutar dagens pladder med en bild lånad från Iltalehti.fi på en liiiten valp sittande på en IPhone, han vägde vid födseln 30 gram och är en blandning mellan chihuahua och dvärgtax! Numera är han en stor hund på 70 gram!

Visst är hon lik sin gammelfarmor! ;-)
Nähä, inte det? Nej, tvärtom, hon är bedårande söt, min lilla “efterrätts-vicknings-prinsessa” Vanessa

Finns det någon annan därute som är gammelfarmor eller -mormor?
Det är en mäktig känsla må jag säga, det känns som ett mirakel att få vara med om!
I min släkt är jag definitivt den första som är fjärde generationen och blotta tanken på att det rent teoretiskt skulle vara möjligt att det även blev en femte innan jag lägger näsan i vädret svindlar!

När jag höll henne i famnen sov hon så sött, men när farfar Jonas fick hålla henne så vaknade hon minsann

Det var även första gången jag träffade Vanessas mamma, en chosefri naturlig tjej som säkert kände en viss nervositet över att träffa den här gamla häxan!
Hon berättade att Vanessa är en snäll och nöjd bebis som bara vaknar en gång per natt för att äta.
För tillfället fortsätter Demirka som har sina rötter i Serbien sin skolgång, hon går i nian, medan hennes mamma är föräldraledig och sköter Vanessa medan hon är i skolan.
Det är ju bra att hon får grundskolan avklarad så hinner hon fundera mer på framtida utbildning senare. Hon har ju tiden för sig om man säger…

Medan vi var i Falun passade vi förstås på..

..att få hjälp med Blinkas sommarfrisyr

Maxi som redan är trimmad tog det lugnt..

..lite skämmigt att bli nakenhund är det allt!

Nu åter till verkligheten, det har blivit dåligt med motion i helgen så nu får det bli en långpromenad med nytrimmad hund. Tror bestämt jag ska återerövra en skogsväg som inte plogas under vintern, see You!

Glad gubbe fick ställa sig vid grillen för första gången för säsongen idag, måste vara rekordtidigt, isen ligger ju fortfarande på ån!
Vi valde dock att inmundiga biffarna inomhus då kvicksilvret höll på att sjunka i en farlig fart, och uppmätte bara 6 grader vid sextiden.

Nu har jag uppdaterat min utrustning, nya gångstavar och ny midjeväska, himla fiffig med flera olika fickor att fylla. Tidigare har jag fått ha allt i ett enda fack, hundgodis, vatten, näsdukar och kamera, nu får allt ett eget fack!
Lärde mig på nätet att stavgång på engelska heter Nordic walking, hittade nämligen en massa instruktionsfilmer upplagda på Youtube. Bland annat ägnade sig alpina stjärnan Lindsey Vonn åt stavgång, så jag är i gott sällskap ;-)

Det börjar röra sig i myrstackarna, oj vad det kryllar av aktivitet!

Själv ser jag mest fram emot besöket i Falun på söndag.
Saija skrev i sin blogg att Vanessa är livets efterrätt, men himlar, hon är ju 35 bast! Vad ska då jag benämna densamme, ja det måste väl blir “vickningen” då?

Här ser du “efterrätten” och “vickningen” på en och samma bild!
Dom är så fina så jag ryser, av välbehag!

Trevlig helg gott folk!

Jag spanar efter vårtecken vareviga dag, och det är jag säkert inte ensam om att göra!

Den dagen sjön sköljer, dvs. isen krackelerar, då spritter det av glädje i kroppen, men trots det varma soliga vädret ser det ut att dröja länge än..

Vid bäverdammen börjar det trots allt hända saker, där är vattnet strömt

Bävrarna har som du ser röjt om ordentligt i vinter, det ser ut som plockepinn längs ån

Jezz, tänkte jag här, där framme är det öppet vatten, men tji fick jag. När jag kom närmare såg jag att det var ett tunt lager vatten som låg ovanpå isen, grundlurad !

Utan att anstränga sig alltför mycket hittar man fortfarande is på sina ställen, och Blinka är inte sen att rulla sig i härligheten, gärna det, vore värre om hon rullade sig i leran!

Även i skogen finns is kvar på stigarna, men man tar sig ganska lätt fram vid sidan av spåret.

Det kommer att bli en fågelinvasion när isen släpper, här har kniporna hittat lite öppet vatten. Svanpar flyger ovanför mitt huvud och trumpetar vackert (NOT!) och gräsänderna bildar par i vassen. Det är kärlek i luften!

Hos nätkompisar har jag sett bilder på både tussilagon och blåsippor, men inga i verkligheten ännu. Vi har ju väldigt olika förutsättningar i vårt avlånga land, men ett är säkert, de dyker upp förr eller senare!

Jag har däremot sett nässelfjärilar och så har jag dessvärre hört att marodörerna fästingarna redan börjat härja.
Bonusdotterns hund hade en fästing under Stockholmsvistelsen och idag stod det i tidningen att en dam hittat en fästing på sin katt här i Smedjebacken, suck! Aldrig får man vara riktigt glad!