Idag är det Earth-hour och vi ombeds att släcka ner lamporna mellan klockan halv nio och halv tio ikväll för att medvetandegöra vårt klimat och vår miljöpåverkan.
Jag har sett att 147 länder har meddelat att de deltar i denna aktivitet och det är stort,
men,
jag vete sjutton om jag själv släcker ner, jag föredrar nog att göra min insats på något annat vis.
För att kunna göra det har jag som älskar att läsa plöjt igenom boken:
Jag skulle ha bytt till lågenergilampa i hallen – en koldioxidbantares bekännelser av Staffan Lindberg
Ett beslut växte sig starkare. Jag lovade mig själv att gå ner på en hållbar nivå av utsläpp av växthusgaser.
Att minska mitt ekologiska fotavtryck till en rimlig nivå, men fortfarande vara en del av det samhälle jag satts att leva i.
Det finns de som flätar skägget, tovar sin musli, flyttar ut i finnmarkerna och lever på svedjebruk med fjorton getter. All respekt till dem. Men jag gillar ju stan. Jag gillar att köpa mat i affären och ha elektriskt ljus. Så vad kan man göra inom ramarna?
Efter ett års koldioxidbantning under överinseende av en hoper forskare och klimatexperter kan Staffan berätta en hel del om hur den enskilda människans livsstil påverkar vårt klimat.
Boken innehåller livsnödvändig information, onödig information och fullständigt förvirrande information. Vad som är vad? Döm själv!
Författaren är musiker och komiker och han har nu satt ihop så många ord att det räknas som en bok. Om det som ligger honom varmast om hjärtat: att lämna sin planet som man själv önskar finna den.
Jag är ju ingen miljömupp…men, jag bor i skogen, jag är fattig och deltar därför inte i prylhysterin, jag lagar min mat från grunden och jag flyger inte på semesterresor.
Men framför allt vill jag att kommande generationer som innefattar barn, barnbarn och barnbarnsbarn ska kunna leva i en sund värld.
Och jag vill försöka påverka mitt eget fotavtryck så gott det går. Jag skulle till exempel uppskatta helt ny information på varorna i affären. Jag skulle önska mig skyltar där jag får reda på varifrån varan kommer, hur den kommit till Sverige och hur hög miljöpåverkan är.
Säg att man skapade en ny metod att mäta miljöpåverkan som alla kunde lära sig. Hur lätt vore det inte då att t.ex avstå från sockerärtorna från andra sidan jorden som flugits till Sverige?
Nå, denna bok var för mig en aha-upplevelse skriven med en stor portion humor!
Humor är mycket viktigt när det gäller allvarliga ämnen!
I aha-upplevelsen ingår att erkänna att jag inte blev så mycket klokare, med mitt dåliga mattesinne och avsaknad av professors- eller ingenjörstitel räcker inte min förstånd till för att ta inmig alla fakta.
Boken är indelad i kapitel som lite kort kan beskrivas med orden -bilen, -biffen, -bostaden, de tre b:n som miljötänket handlar om
Jag skulle kunna dra hur många exempel som helst ur boken för den är både mastig men samtidigt lättläst, men jag tycker en bättre idé är att du läser boken själv och skaffar dig några egna aha-upplevelser. För jag kan lova att du får några, garanterat!
Och jag har förstått att även om det mesta är eländes elände så visst kan vi med små medel förbättra statistiken bara genom att skaffa oss kunskap som gör det lättare att välja rätt!
Mitt betyg ****
Ha en fin lördagskväll, i ljus eller mörker!