Ovanligt händelserik har helgen varit..och väldigt trevlig
I lördags intogs årets julbord på ett för mig nytt ställe, Gästis i Grangärde.
Huset härstammar från 1850-talet även om det funnit gästgiveri på platsen sedan 1600-talet. Under andra världskriget användes gästgiveriet som flyktinganläggning för polska unga kvinnor från krigshärjade områden som anlände med Folke Bernadottes vita bussar.
Min kavaljer var av det blyga slaget, han kom aldrig närmare än till trappavsatsen…
Vackert och välkomnande entré efter att vi fått en välkomstglögg
Ett vackert dukat bord med kalla rätter
Ser tanten hungrig ut? Alltid! Jag har laddat hela dagen och bara käkat frukost…
När vi ätit oss mätta och belåtna och övriga i sällskapet smörjer kråset vid efterrättsbordet..
..sitter jag helt ensam och övergiven och tittar på små bebisskor på ett litet bord….inne på damtoaletten!
Igår var det dags för näst julaktivitet!
Årets julkonsert i Säfsnäs vackra kyrka från 1762
Gråtungt väder klockan tre, men snart börjar det snöa och det har inte upphört än!
När vi satt oss läser jag det ambitiösa programmet.
Innan konserten börjar tar Lions ordförande Lasse Örbom till orda.
Han ska dela ut Lions årliga pris…
och det gick i år till….oss
Ja alltså, vi som jobbar på församlingens återbruksbutik som Lasse Örbom valde att kalla loppis, och det är ju inte helt fel!
Priset tilldelas alltså personalen, vi som jobbar där ideellt. Jag har bara jobbat där några få år, men det finns verkliga trotjänare som jobbat där i mer än femton år! Självklart är det helt rätt att uppmärksamma en sådan insats. Glada blev vi alla, inklusive jag! Alltid trevligt med lite uppmuntran..
Nu då man klarat av promenaden fram för att tacka och ta i hand så kan vi sätta oss och börja beundra den vackra interiören..
Kören har kommit på plats..
Kvällens solist, byns egen son Peter Resare, sjunger Ave Maria så man får ståpäls…
Efter konserten blev det intag av en pizza på byns eget hak, och när jag kom hem vid sexsnåret var jag helt slut.
Jag var orolig i förväg hur jag skulle orka med att sitta i kyrkbänken så länge, men det gick trots kramp i ben och ryggslut.
En märklig känsla när ingen hund mötte mig, men jag bestämde mig för att sträcka ut mig i slafen en stund, och tvärsomnade förstås.
Klockan nio vaknade jag till, somnade om, nästa gång jag kvicknade till var klockan elva!
Lika bra att dra på sig nattsärken och sova vidare…
Fjorton timmar blev det, då borde ju kroppen vara helt mör, men så kändes det inte!
Så nu sitter jag här och lyssnar med ett öra på Nobelfestligheterna..
Jag ska ta en dusch och packa ner det lilla jag ska ha med mig inför besöket i Falun.
Först hälsar jag på dotter och barnbarnet, och på onsdag morgon väntar besöket på kirurgen som jag hoppas ska göra mig frisk igen, fortast möjligt!
Därmed blir det tyst från pörtet några dagar,
sköt om er och hejsvejs tills vi hörs igen!
