Jag såg ett klipp idag från skidspåren i Trondheim där VM strax ska gå av stapeln. Bara ren is i spåren, risken att ramla och slå sig fördärvad är överhängande. Svenska åkarna har skippat träningen, förmodligen försökt hitta alternativt ställe. Hoppas nu att någon trollkarl kan vifta med ett spö och göra längdspåren farbara! På Vasaloppets Öppet spår är det klitsch klatsch i spåren som ju går över blöta myrar som nu håller på att tina upp totalt och ser ut som rena vårfloden! ICAs plastkassar runt pjäxorna, fasttejpade med silvertejp för att hålla sig torrskodd. Vilka entusiaster! På väg till veckans senior-handling på Hemköp sågs trädstammarna vada i smältvatten.…

Orken, lusten och glädjen, vart har de tagit vägen? Den här vintern är definitivt en av de tyngre i mitt liv… Jag var så nöjd och glad över flytten i september, tyckte det var spännande att utforska mina nya omgivningar och var väldigt nöjd över vad jag såg. Jag har från dag ett trivts jättebra i min lilla skokartong som är mindre än mina tidigare skokartonger, så varför är jag nästan apatisk? Saknaden efter Daniel har varit som ett öppet sår hela året, snart har ett helt år gått sedan jag blev hundänka. Jag som alltid älskat vintern tycker denna upplaga har varit allt annat än njutbar. Knappt någon snö…