Jag måste först berätta om min eminenta snabblunch. Jag totade ihop den av vad som fanns hemma eftersom gubben jobbar och jag inte tar mig tid att gå till byn och handla. Hemma hade jag ett paket fiskkakor, turkisk youghurt, salladslök, en lessen avocado och lite torrt vitt bröd. Men simsalabim så hade jag supergoda fiskburgare! Blandade ihop en guacamole av yoghurt, avocado och vitlök, stekte fiskkakorna och brödskivorna, strök på rejält av guccan på fisken, strödde över lökstrimlor och lade fisken mellan två stekta brödskivor. Mums, ibland är det enkla det godaste! Igår gjorde jag inte många knop…. En välbehövlig vilodag! Idag har jag däremot varit i torpet och…

Äntligen kan jag lägga även denna dag till handlingarna! Så länge jag känt mig orolig och nervös inför dagens undersökning på lasarettet! Visst är det konstigt att jag, ett bastant fruntimmer på över 50 bast, med båda benen stadigt på jorden och skinn på näsan, kan förvandlas till ettdarrande nervvrak som en nykläckt fågelunge! Jag vill i alla fall skriva några rader om denna upplevelse, för trots att jag inte gärna vältrar omkring i min ohälsa, så är ju min sjukdom också en del av mig, och den utgör en del av min vardag som jag inte kan bortse ifrån. Jag är så glad att vi fortfarande har vårt närsjukhus…

Fick en present igår som gjorde mig så glad!