I förra veckan beslöt jag att Daniel och jag skulle göra en liten utflykt till Roxnäs udde. Jag hade aldrig varit där men sett bilder på en naturskön plats med sandstrand och bryggor. För att ta oss dit tog vi bussen hemifrån, åkte ca 10 minuter, klev av och gick en dryg kilometer. Jag blev väldigt förtjust i platsen och fotade massor, såsom jag alltid gör på nya ställen för att sedan välja ut de bästa bilderna till bloggen. När jag sedan förde över fotona till datorn blev jag förskräckt! Vad har hänt, hur kan de se ut så här, bleka och färglösa? grådaskiga fula färger, det såg ut som…

Som jag skrev förut så har inte båtarna på marinan ännu lämnat torra land, men i helgen syntes ändå lite liv på sjön. Här har jag samlat de flytetyg jag såg: Nyskurade däck på Slussbruden, jag såg personalen gno, nu ligger den vid sommarkajen redo för sommarens kryssningar En besökare vid gästbryggan -”Var är brudarna?” -”Där borta!” Den här flotten rör sig i maklig takt, ingen risk för sjösjuka Annat var det här, fotografen hann knappt trycka på avlösaren Jag har aldrig paddlat kanot, och tur är nog det, mitt balanssinne är skralt, en roddbåt känns säkrare En SUP-bräda kanske, inte så bevandrad i nyare sorters flytetyg Kanske ligger fiskespön…