Veckans rubrik: eko och/eller närproducerat ”I min ålder behöver jag alla konserveringsmedel jag kan hitta!” Skämt åsido.. ..i den bästa av världar skulle vi bara äta ekologiskt hållbart och närodlat. Men så ser inte verkligheten ut. Jag är numera mycket mån om djurhållningen, och handlar därför gärna köttet från slakteriet i Dala-Järna som numera också har en filial i Vansbro. Några mil att åka, men någon gång per månad är det mödan värt. Då vet jag att köttet kommer från ortens bönder. Dessutom får jag mycket finare styckdetaljer, jag kan t.ex få tag i oxtunga, jag köper gärna kött med ben som ger så god smak i grytor och soppor.…

Plasten i mitt liv lyder veckans rubrik, och det första jag kom att tänka på var ordet ”plastpappa”, ett uttryck som användes mycket under 80-talet och som även min dotter kallade den person som jag levde med. I den bemärkelsen innebär ordet att plastig inte är ”på riktigt” dvs. som det andra uttrycket man använde, ”låtsaspappa”. Bägge uttrycken är missvisande och jag är glad att man gått över till att istället använda ordet ”bonuspappa” eller ”bonusmamma” för det är verkligen vad det handlar om, barn har en extra vuxen person som är närstående och hjälper till i det dagliga livet i familjen. Men nu tror jag att Olgakatt som skrivit…

Rubrik: julhysteri Jag har aldrig drabbats av julhysteri, däremot är jag hysteriskt allergisk mot julen! På julen är det så tydligt vilka som är privilegierade, som kan fira julhelgen med nära och kära, handla god julmat och klappar, och vilka som inte ingår i en gemenskap under julen. Alla, med få undantag, säger att det enda de bryr sig om är att man får träffa sina nära och kära, äta gott och bara umgås. Jojo, det låter bra det, ändå stressas det med bak, med mat, med klappinköp, med städning som aldrig förr under året… Nu när både barn och barnbarn är vuxna skulle jag gärna ställa upp och hjälpa…