Jag har inget som liknar NK:s fina julskyltning att tillgå, så istället gick jag till skogs idag, som vanligt med andra ord! Tanken var från början att jag skulle åka in och träffa tjejerna i stan och strosa runt på julskyltningen där. När jag sedan hörde hur deras resa till stan igår hade avlöpt så kändes det inte så angeläget längre… Det är ofta trångt på bussen som går från stan till förorten där tjejgänget bor. Om inte annars så är det fullt på barnvagnsavdelningen! På helgerna går inte bussarna så ofta utan kommer man inte med på en buss får man vänta en timme på nästa… På hemväg igår…

Veckans första skylt handlar om en nära förestående framtid, hoppas jag! Tyvärr kunde jag inte förstora upp skylten mer, men upp till 14 km spår kan det bli här vid gynnsamma vinterförhållanden! Nu har vi förflyttat oss till Falun, där godisbutiken höll öppet, läste texten under bilden flera gånger, säger man så?? I skyltfönstret till en second-hand-affär såg jag denna söta grötkokare, en för mig helt okänd köksattiralj! Jag tillagar min morgongröt i micron… På hundfiket hängde en affisch som jag gillade! Avslutar med en skylt för läskunniga harar…. Lika smart som skyltarna på gräsmattorna när jag var barn där det stod att man icke fick beträda gräsmattan, väldigt bra…

Jag var på lite provtagningar i veckan och fick då med mig ett par skyltar från stan. Vårdcentralen heter Tisken, följaktligen passerar man Tiskbron på vägen dit! Jag hann strosa en bra stund i stan innan bussen avgick hemåt Och såg då denna vackra skyltning på en av gågatorna Den här fina ugglan har jag inte lagt märke till förut där den sitter och glor stint i en av galleriorna! Party, party, finnkäringen är redo! Fast våren känns avlägsen….tack för bidraget Monica! BP förvaltar skylt-temat som man snabbt blir beroende av och du hittar flera skyltare här

Här kommer några skyltar från mina trakter Tänk att jag smög omkring utanför Stora Hyttnäs i eftermiddags, kikade till och med in i salen och konstaterade att det var så högtidligt så jag inte gärna gick in där ensam. Fikakunderna satt vid långbord i större sällskap och på borden stod kakfat på kakfat med minst sju sorter! Vid pianot satt en man och spelade och på en stol intill satt en kvinna och spelade på en basfiol. Stämningsfullt och vackert, men jag hade nog behövt ha med mig sällskap för att inte känna mig helt malplacerad… Jag ”råkade” hitta ännu en outforskad slingrande väg till byn Hobborn där jag fann…