En knallblå himmel!

Visserligen har jag kommit mig upp här i världen då jag nu bor på andra våningen, men inte borde väl himlen vara så mycket blåare här uppe?
Jag skojar förstås, vilka fantastiska vårdagar vi har fått denna vecka! Jag har dålig koll men hoppas förstås att solen spridit sig över hela vårt avlånga land!
Vilken humörhöjare den är, solen, så här på våren innan den börjat bränna alltför mycket..
Vi hade en riktigt aktiv dag igår, nästan lite för aktiv…

På förmiddagen hade jag tid för provtagning på min vårdcentral och jag beslöt att Daniel skulle få hänga med!

Det är inte så lång väg att gå men man måste klättra uppför berget, ”ler”, Kvarnberget heter stadsdelen dit vi skulle och nog fick vi klättra alltid.

Nu har vi kommit betydligt närmare hopptornet i höjdmeter räknat.

Någon som hittar liten vovve där längst bort på handikapparkeringen? Det kändes som bästa stället för honom att vänta på

Det gick snabbt och smärtfritt med blodprovet, snart var vi vid Slussen på väg hem igen.
Efter några timmar var det dags för nästa promenad.
Jag hade faktiskt inga planer vart vi skulle styra kosan så vi gick längs gångvägen mot Hälsinggården. Vi passerade tre busshållplatser och jag började tänka att vi kanske skulle gå sjövägen hem. Daniel blev tröttare och tröttare i värmen, och jag insåg att vi gått en bra bit. Jag lyfte upp honom och försökte gå med honom i famnen en bit, men det fnös han åt, skulle han nedlåta sig att bli buren mitt på landsvägen som en annan barnrumpa!

Då funderade jag på att ta bussen hemåt, men sjön lockade mer och jag tänkte att vi kan sitta och njuta en stund på en strandbänk innan vi fortsätter hem.
Isen ligger kvar på stora delar av sjön, men oj så vattennivån är låg!

Som tur var fanns öppet vatten vid strandkanten så Daniel kunde släcka törsten.

Det gäller att hålla koll var man sätter ner fötterna bland alla trädrötter.

Och där längs strandkanten hittade vi vårens första tussilagon!
På kvällen var vi rätt möra båda två, inte att undra på när jag kollade min stegräknare.

Om Daniel haft en egen stegräknare hade den säkert visat på det tiodubbla!
Det har blivit en vilodag i pörtet idag, välbehövlig sådan, jag trodde jag skulle sova som en stock med hjälp av motion och frisk vårluft men fick kramp (nej jag hade inte stretchat benen) på natten och sov oroligt.
Men, vi har funnit fler vårtecken, i förmiddags

flög en nyvaken humla in genom den öppna balkongdörren och hittade förstås inte ut.
Det var en riktig bamsing som helt saknade styrsel i benen, men med hjälp av ett glas och ett pappersark lyfte jag ut honom i friska luften.

Första nässelfjärilen är också noterad och

otroligt fina hängen i trädet som jag inte vet vad det är. Al kanske?
Träd är definitivt inte mitt gebit, kunskapsnivån ligger ungefär vid att skilja på löv- och barrträd.
Men, jag har ju så duktiga besökare, så jag hoppas få svar även på denna min undran!
Imorgon har vi åter en promenad-dag framför oss då Daniel ska träffa veterinären. I vädret som råder är det verkligen inget att klaga över att ta en promenad till shoppingcentret där veterinären har sin mottagning!