Jag har läst..

Ingen var förberedd på att den hobbysnickrande prästen och trebarnspappan Åke Roxberg skulle förändra sitt liv, allra minst familjen. Men femtioåtta år gammal kommer han ut som Ann-Christine och lever idag som kvinna.
I boken skriver dottern Ester om vad som händer när man plötsligt får en pappa som heter Ann-Christine. Hon försöker förstå och acceptera, döljer sin vrede, lägger pussel med sina hågkomster. Hon minns sin barndom som prästens yngsta och vilda dotter och sin uppväxt i Zimbabwe och Småland under en tid då hemligheten ännu var gömd. Minnen som nu måste omprövas mot det nya, det som ingen vet hur det ska gestalta sig.
Ester Roxberg skildrar med stor närvaro sin pappas omvandling men också sin egen känsla av förlust, både av en förälder och av en barndom, en känsla som sakta går över och ersätts av insikten att vissa val är ofrånkomliga och att det krävs stort mod att göra dem.

Utdrag ur boken:
"Ibland verkade han så nedstämd, och jag tänkte att han drömde om ett annat liv. Han skulle vilja resa mer, min pappa. Han skulle vilja träffa nya människor. Han drömmer om ett liv som handlar mer om att leva. Det var detta jag tänkte om honom, när vi satt tysta framför teven, åt våra kvällsmackor och såg på nyheterna.
Om jag då hade frågat pappa, hade han berättat? Men jag ville inte veta. Jag ville inte tala med mina föräldrar. Jag ville ha det här avståndet. Det var så jag fortsatte att vara barn, utan att behöva ta ansvar för dem. Så länge de var starka och upprätthöll sina fasader kunde jag leva mitt liv.
Det var en egoistisk och enkelriktad relation men det var också villkoren de skrev under när de valde mig. Det är så det är att vara barn, det är så det är att vara förälder. Mina älskade, stackars föräldrar. Jag bryr mig väldigt mycket om dem."

"För två år sedan berättade pappa att han är transvestit. Nu berättar han att han är transsexuell. Pappa vill inte vara Åke, inte ens på deltid. Han ska påbörja en utredning. Andra människor ska diskutera pappas framtid, som nu enbart handlar om hur han ska kunna leva som kvinna. Jag tar flera kliv bakåt, bort från pappa. Så länge han var transvestit fanns min pappa kvar. Han kunde fortfarande välja. Jag kunde välja Vart ska Åke nu ta vägen? Kommer Åke inte längre finnas kvar? Hur ska jag kunna se min pappa i den här sextioåriga kvinnan med trendiga kläder och perfekta naglar? Ann-Christine är självupptagen och jobbig."

Vill du läsa något äkta som verkligen berör? Då har du hittat rätt!
Denna modiga stolta unga kvinna, jag har sett henne tillsammans med sin pappa bli intervjuad på teve med anledning av boken. Hon är så naket ärlig med hur hon uppfattat det som hände med hennes far. Att han dessutom var präst gjorde inte saken enklare...
Jag förstår så väl hennes desperata känsla över att mista sin far. Samtidigt som hon vill honom allt väl, hon älskar ju honom/henne!
Jag kan inte låta bli att fundera över hur hans fru har klarat denna pärs, hennes roll tas inte upp i boken mer än att hon omnämns som den person som Åke älskar mest i världen, men oavsett så tar han ifrån henne hennes make, steg för steg fjärmar han sig från deras gemensamma liv och till sist återstår bara det slutgiltiga, skilsmässa...