-
Quatchi, Mukmuk, Miga, Sumi
Nu tror ni jag har fått fnatt va? Haha, så är det ju inte, ville bara presentera mina nya kompisar! Quatchi Mukmuk Miga Sumi Alla har ett gemensamt, de är OS-maskotar Varför dom är så många begriper jag inte, den goa Quatchi hade väl räckt, och varför låter namnen japanska? Eller är det möjligen något inuitspråk, det finns väl eskimåer i Kanada? Min bristande kunskap om Kanada är härmed avslöjad… Som ni förstår kommer jag från och med idag, ja, idag, det är backhoppningskval redan idag, att till största delen ägna min energi och entusiasm till de Olympiska spelen i Vancouver. Men så pågår också Svenska Rallyt som alltid är…
-
Jag vill ha snöskor!
Det har snöat oavbrutet utanför pörtet idag, och inte har det slutat än. I helgen skulle vi ta en tur ut på isarna men när vi närmade oss såg vi hur skoterspåren såg ut! Isen ligger i skikt, och mellan dem är det snö som förvandlats till en brun issörja ..men med ett par snöskor skulle det ha fungerat alldeles utmärkt att ta sig fram! Inte ser dom längre ut som jag föreställde mig, jag minns något som liknade tennisracketar som man kunde binda vid fötterna…och inte var dom billiga heller, 849,- för den enklaste modellen Vill man hotta till det kan man inhandla dessa rosa snyggingar för 1500 kronor!…
-
Jag har läst..
Kaneltimmen av Jane Morén De blir fler och fler men du ser dem sällan. De finns i skymningslandet bakom dörrar i de gamla gränderna. De som nästan har levt färdigt sina liv, de som har minnena inom sig och väggarna fulla av barndomens bilder. dHär finns längtan, ensamhet och oro. Men också förväntan och stillsam förnöjsamhet. Din ledsagare in i gränderna är en timvikarie i hemtjänsten i början av 2000-talets Stockholm. Hon berättar om ett arbete där längtan efter henne liksom är inskriven mellan raderna i anställningsavtalet. Det är hon som tar fram mat på bordet, kammar håret, duschar skrynkliga kroppar och lyssnar till berättelserna. Hon öppnar dörrar så att…
-
Genrep
Först vill jag tacka för alla uppmuntrande ord inför mitt tandläkarbesök! Dom hjälpte, jag klarade det med bravur! Sörjan jag fick att dricka som skulle göra mig lite dåsig och lugn hade nog inte hunnit verka när tanden drogs ut men jag fick ju bedövning och denna gång inträffade inga komplikationer som förrförra året då tanden som skulle ut splittrades i bitar… Däremot var jag inte ”talbar” efteråt enligt min kära make, jag somnade sött i bilen och väl hemkommen kröp jag ner mellan lakanen och sov i tre timmar! Enligt Hasse snarkade jag innan huvudet hann landa på kudden…. Bara en värktablett behövdes under eftermiddagen, o idag är det…
