-
Jag hann se mycket…
I veckan var jag på återbesök hos tandhygienisten som nu lovade att lämna mig ifred ett år … Som vanligt nu på sommaren när bussarna går sällan så hade jag många timmar att slå ihjäl i stan innan hemfärd. Min tandläkare har mottagning vid Stora torget där även Kristine kyrka ståtlig står. Jag hade tänkt göra ett besök på Dalarnas Museum men nu fick jag lust att först kika in i kyrkan. Kyrkan invigdes 1655 men var då ännu inte helt färdigställd. Den gyllene och vackra Predikstolen Altaruppsats med oljemålningar ur Jesu liv. Detta kallas huvudbaner och flera sådana fanns uppsatta högt uppe längs sidoväggarna. Just det här baneret tillhör…
-
Fem-en-fredag # 28 Hemmastadd
# 28 Hemmastadd – Vad är hemma för dig, förutom där du faktiskt bor? Det är över 40 år sedan jag flyttade till Sverige och jag har inte besökt min födelsestad Helsingfors på väldigt många år, detta beroende på att jag inte har några anhöriga kvar i livet. Jag kan därför inte påstå att Helsingfors är hemma, men mitt hjärta är finskt. Fredriksberg/Säfsen däremot känner jag mig hemma i efter att ha bott där i många år, jag saknar både naturen och säfsingarna. – Vad kan en gäst alltid lita på att du har hemma? Oj, om jag inte väntar gäster kan det bli mycket magert på fikabordet då jag…
Du kanske också gillar
Fem-en-fredag # 34 Förändring
Fem-en-fredag # 10 Mittemellan
Fem-en-fredag # 13 Uppmärksamhet
-
Strandhäng
I förrgår var en väldigt varm och solig dag, vi tyckte att Noelle skulle få leka och plaska vid en sandstrand. Vi bestämde oss att besöka Vitsandsbadet som ligger bara någon kilometer utanför Sundborn. Så här såg det ut när jag kom fram! Tjejerna hade fått skjuts från stan och jag fick lämna Daniel hemma, för på den här stranden var hundar inte tillåtna. Liten tjej får sand mellan tårna och älskar det! Hemma i stan besöker de oftast ett bad med bassänger och där kan barn inte leka i sanden. Mor och dotter ska ta ett dopp! Huuu, så kallt vattnet kändes, men jag doppade mig i alla fall…
-
Mitt i spenaten!
Hömånaden är här och gräset växer med en farlig fart ute på ängarna! Ibland vill man ta en genväg över ängen på väg till affären… Men kära nån vart tog Daniel vägen?? Tur han är kopplad, annars hade jag nog fått ringa räddningstjänsten! -”Vi kanske kan ta landsvägen hem?” tycker jycken och matte lyder… Sädesärlorna är alltid med oss när vi går på promenad, antingen skuttar de framför oss på vägen eller så flyger de en liten bit och sätter sig för att vänta in oss! Mysigare sällskap kan man inte önska sig! Sädesfälten vajar rytmiskt i vinden… Men vad är det bonden odlar här? Jo det ska jag tala…
