Ja då har vår lilla sötnos hittat hem igen!! Igår kväll klättrade hon upp längs fasaden och in genom den lilla öppna glipan i vardagsrumsfönstret! Skutt rakt i knäet på gubben, hon är ju Hasses kisse, har varit ända sedan Hasse hjälpte henne till denna världen! Loppan är inte lika imponerad av bravaden utan sover lugnt vidare. Gosig o kelig som vanligt, o full i spratt! Men mager o hungrig var hon allt, slukade maten med en väldans fart! En liten trött Piano som säkerligen blivit av med oskulden, tvättar sig noga efter maten och sen blev det en låång tupplur! Blir det nu kattbebisar så blir det i slutet…

Lite humor innan jag blir allvarlig! Hihi! Idag var jag bara tvungen att ta en rensa-hjärnan-promenad! Jag var nämligen på uruselt humör igår! Tur att gubben jobbade när jag satt o muttrade i skägget under OS-sändningarna. Visst, jättekul med en svensk Britta! Hon är guld värd den tjejen, orädd, visar ingen respekt för värlsdseliten, gör bara sitt lopp, låt det bära eller brista! Det var just bristen på den inställningen som gjorde mig förbannad!! Ingen SISU varken hos finnarna eller svenskarna! Jag trodde att jag lugnat ner mig genom åren, och det har jag….funderar inte längre på att slänga ut tv:n genom fönstret som på 80-talet….men,men, jag KAN ju inte…

Ja, inte ett piano alltså utan en PIANO-flicka! Min lilla halvårsgamla kizzemizz!!! Jag hoppas hon är ute på FF (föräldrafritt umgänge med kattpojkar) men vem vet….??? Hon har inte visat sig på tre dygn, däremot hade vi några friare här från granngården för någon vecka sedan. Så nu hoppas jag på att hon är ute och roar sig, klarar bara inte av tanken på att någonting annat har hänt! Det finns ju hårda bilar, lömska lodjur, farliga vargar…. ja listan kan göras lång! Ja, det sitter en liten orostagg i magen o gnager… hoppas hon dyker upp snart, då vet jag med största sannolikhet att vi har en liten kattkull…