Denna sista dag i februari månad har erbjudit en lagom dos av små njutningar! Först och främst, Finland lyckades äntligen knipa en medalj i skid-VM, även om det ”bara” blev ett brons, vem sjutton rår på Björgen och Kovaltjuk… Jag var så nervös under loppet så jag inte kunde sitta still….men jag hittade det perfekta botemedlet, nämligen att stryka! Ställde strykbrädan rakt framför 50-tummaren vilket gjorde att jag nästan kände vinddraget när tjejerna susade förbi, och så tog jag tag i Hasses skjorthög och pressade och strök allt vad tygen höll, haha! Vad sjutton ska jag hitta på imorron till herrloppet, nu är ju allt färdigstruket??? Efter skidloppet pustade jag…

Jag har fått en fin utmärkelse av min goda bloggkompis Anki med följande motivering: ”Jag älskar hennes blogg!! Att läsa den är som att komma hem till henne, de är bara kaffet som fattas. Hon är en varm, öppen och ärlig människa som ger en både skratt och tårar. Hon är mycket personlig i sin blogg vilket gör att man verkligen lär känna henne. Att läsa henne blogg är som att umgås med henne på riktigt. Jag har följt henne så många år och tagit del av så många händelser i hennes liv att hon känns precis som de väninnorna jag har här ute i det vanliga livet.” Jag rodnar…

Torkel, det är vår veterinär det. Och honom besökte Blinka och vi idag igen.. Det var såhär att när jag igår kväll satt framför teven med Blinka i knät kände jag över hennes bett försiktigt, bara för att känna att hon inte ömmade för mycket. Det gjorde hon inte, men plötsligt kände jag en knöl som jag inte tidigare känt, och den satt på halsen en bit ovanför betten. När Hasse kom hem kände han också samma svullnad och det var bara att kasta sig på telefonen i morse.. Här har dom rakat henne ännu mer, stackaren, o man ser tydligt en bulle med en liten prick i. Antagligen har…

Lite haltande börjar då vår nya vardag utan Loppan. Blinka äter med god aptit vilket tyder på att hon inte har ont, och det bör hon ju inte ha när hon får medicin. Vad jag kan bedöma så ser såren fina ut, hon skriker dock som en stucken gris varje gång vi ska spruta på salva, mest för att hon är rädd och så kanske för att det svider lite. Jag och Blinka följde med Hasse till stan idag, jag behövde komplettera med nya sockor. Förstår inte vem det är som kastar dem i golvet så det blir hål i dem! Vi åkte först till Ludvika och sedan vidare till…