Monthly Archives: maj 2015

I Finland är nypotatis en likadan delikatess som här, trots att namnet inte är detsamma.
Jag har i alla fall haft färskpotatispremiär, nykokta pärer med mycket dill, grovt salt och en gnutta smör. Något mer är egentligen överflödigt!
Och otvättade ska dom vara, fram med rotborsten och skrubba dem rena och fina!

Annat mumsigt som dyker upp så här års är murklor, här fynd från anno 2011, en skogstokig överlycklig finnkäring med håret på ända!
Men, i år har jag nästan tänkt mig att hoppa över plockandet av murklor. Jag har fortfarande kvar torkade från ifjol och jag saknar bra utrymme att torka dem på, med tanke på att de avger gifter….
Förra året valde jag i ren desperation att torka dem i min garderob varpå alla mina kläder och sänglinne stank av murkla!
Nya rön säger att giftet aldrig går ur helt, trots både torkning och förvällning i flera omgångar och man rekommenderar att inte äta stenmurkla.
Men jag är som jag är, en murkelstuvning ett par gånger om året kan inte vara mycket värre än kombinerade avgaser och nikotinpinnar som jag sugit i mig i över 40 år…

Sen finns ju förstås den fina toppmurklan som inte är giftig, men jag lyckas inte hitta den så ofta.

Skulle in och fota ståtligaste häggen i byn igår, pyttsan, det verkar dröja innan den börjar blomma i år!

Igår insåg jag att jag var rätt sent ute med min vårliga klättring upp till Älgsjöhöjdstoppen

Snart har grönskan helt tagit över och utsikten över Fredriksberg försvinner i spenaten..så följ med upp på toppen!

Det var en dag som gjord för klättring, inte för varmt och växlande molnighet

Och visst får man lön för mödan, utsikten är magnifik!

När man väl kommit upp kan man försöka få ner flåset genom att slå sig ner en stund alternativt bara ställa sig med ena benet uppe på bänken o ta igen sig!

Visst, det går att ta en lättare väg upp, men det är ju ingen sport, och då hade jag ju missat alla blåbärskart jag såg! Det ser verkligen ut att bli ett kanonår för blåbären!

Även om man fått lön för mödan så är faktiskt promenaden ner genom skogen en lisa för själen

Jag tror aldrig jag sett så många vitsippor och harsyror i hela mitt liv!

Här går en ridstig som är lätt att ta sig fram på

Blinka stannar och luktar på blommorna…

Grönt är skönt..

Solens strålar leker mellan trädstammarna

Här är det gudagott att var, två blåvingefjärilar följde oss på färden, lekfulla, kanske hade de rentav en vårflirt på gång, lyckades missa min kameralins vid varje försök..

Vad händer? Vart tog energin vägen?
Jag skulle helst gå undan och gömma mig från världen ett tag..

Allt medan naturen klär sig i sin skiraste vackra gröna kostym så känner jag mig helt ur slag, som om den suger musten ur mig istället för att tillföra välbehövlig energi..

Går här vankelmodig och inspekterar mina små soldater som sträcker sina nackar mot ljuset och längtar till doften som slår det mesta i blomvärlden.

Plockar lite vackert ogräs att äta, det brukar alltid fungera bra med mat när jag är deppig..

..här har jag tillagat en nässelstuvning till min varmrökta lax inhandlad i byns nya Ostkõja!

Nyårslöfte? Lite sent påtänkt, så länge det bara serveras nyttigheter får jag väl hållas…

På tal om det så är det nu dags för en senkommen middag, jag hoppas jag piggar på mig och kan leverera något lite mer inspirerande inlägg vad det lider…