Ja det ska det bli, men först måste jag berätta: Idag i lokaltidningen läser jag om en gammal farbror som levt som en eremit långt ut i Dalaskogarna. Nu när han avlidit visade det sig att han hade en förmögenhet värd ca 13 miljoner som han nu testamenterat till Hjärnfonden! Vilken solskenshistoria, men, vad får en civilingenjör att efter pensioneringen bosätta sig ensam ute i skogen, sova på en tältsäng, äta på tidningspapper i brist på tallrikar, o samtidigt placera sina pengar i aktier? Han hade kontakt per telefon några gånger med Hjärnfonden men nämnde inget i förväg om testamentet! Denna notis väckte en del minnen hos mig. Jag har…