-
pilaffris passar till det mesta!
Jag är inte så mycket till såsmänniska, speciellt inte gräddiga såser. Då känns middagsmaten ibland lite torr och tråkig även när man har saftiga grönsaker till måltiden. Ett kryddigt pilaffris är väldigt gott till det mesta, men jag glömmer bort den mellan varven… Till 4 portioner behöver du 225g basmatiris ½ l grönsaksbuljong olja till stekning 1 hackad lök 1 hackad vitlöksklyfta Och sen en massa goda kryddor, inte starka men smakrika: – 1 tsk fänkålsfrö, 1 msk sesamfrö, 1 tsk gurkmeja, 1 tsk spiskummin, ½ tsk salt, 1 tsk mald nejlika, 2 tsk krossad kardemumma och några hela svartpepparkorn. Börja med att blötlägga riset en halvtimme. Låt det sedan…
-
Gems weekly photochallenge # 47
Tema: öga Små nyfödda kaninungar har väldigt lite päls och ögonen är helt stängda precis som på kattungar Vi tio dagars ålder öppnar de ögonen och tittar förvånat ut på den stora världen! Uttrycket att ”kasta ett getöga” skulle jag gärna vilja ha en förklaring på, någon som vet var uttrycket kommer ifrån? På bild Fanny och Rufus, killingarna vi hade när vi bodde i Kloten i mitten av 90-talet. Härligaste och busigaste djur som finns! För att se flera temafoton klickar du på hjärtat!
-
Jag har läst..
Titel: Vera Författare: Anne Swärd Genre: roman utspelas 1945 Förlag: Albert Bonniers Förlag Publiceringsdatum: 2017 Antal sidor: 345 Under falskt namn flyr den unga Sandrine från krigets mörker till ett soldränkt försommarsverige. Året är 1945. Hennes enda bagage är ett barn hon tänkt göra sig av med, och en farlig hemlighet. Sju månader senare står hon brud på en ö längst ute i skärgården. Hos den kylslagna överklassfamiljen Ceder lär sig Sandrine förhålla sig till nya hemligheter, samtidigt som det förflutna hinner ikapp henne. Vem är Hon? Vad hände under kriget? Så kommer dottern Vera. Och med henne börjar sanningen krypa fram. En episk berättelse om flykt och överlevnad, om…
-
Kusin vitamin
Jag hittade en glittrande diamant idag! En solstrimma speglar sig i bäcken! Minns inte när jag senast sett den livgivande solen, den som jag inte gillar särskilt på sommaren men väldigt mycket i november… Nu tankade jag D-vitamin allt jag kunde under promenaden! Ett par minusgrader och bitvis en tunn isskorpa på sjön, suck så vackert.. Men trevligheterna hade bara börjat! För här kommer sötchocken! Jag har inte sett lilla Malte på någon vecka nu, och hoppsan vad mycket han vuxit! Fast, liten är han allt fortfarande Och plötsligt var dom två valpar! Får jag presentera Rind, en fin liten bayrare Och nu ska dom två små få träffas! Själv…
