Jag har gått och spanat och spanat eftersom jag brukat hitta de första tussilagona i början av april. För ett par år sedan hjälpte grannen mig och visade var de växte, och precis där har jag nu hållit stenkoll varenda dag! Idag frågade han mig om jag sett några och jag fick erkänna att det hade jag inte… Men de fanns ju, bara inte exakt på samma ställe, utan liten bit ifrån, inne i vad som tidigare var grannens hästhage! Men inte var de lätta att upptäcka en gråvädersdag då blomman helt slutit sig.. Jag hade glömt att den även heter hästhov så nu kunde jag ju göra mig lite…

Idag vill inte fröken Blinka vara med…hon deppar som matte och går bara ut om hon måste, sen vill hon snabbt in igen! Om det beror på allt som fastnar i rumpan på henne eller på att det är blött och eländigt vet jag inte, förmodligen är det bara matte som smittar av sig med sin melankoli Men titta, det händer faktiskt grejer, det är inte alls mycket snö kvar på gården, och björkkvistarna som jag tog in för några dagar sedan har fått de finaste musöron. Igår åkte jag och några andra tanter upp till fritidsbyn.. Som synes är det snöfattigt här också, fast borta på Solberget lyser snön…