Igår hade Daniel och jag en trevlig eftermiddag i skogen. Vi gick upp längs Trollvägen till elljusspåret där vi flera gånger plockat mumsiga blåbär. Den här gången gick vi längre längs spåret och till min glädje hittade jag hallonsnår som dignade av stora fina hallon. Jag släppte som vanligt ner Daniels rullkoppel mitt på stigen och gav mig i in bland buskarna. Min bästis går ju ingenstans men eftersom det fortfarande är koppeltvång så låter jag kopplet hänga och han brukar mest lägga sig ner och titta på när jag arbetar, dvs. när jag plockar bär. Så gjorde han även denna gång och jag lyckades fylla ..hela enliters yoghurtburken, jag…

Tänk att jag tycker den här vyn med en flock får ser rent pastoral ut Fåren betar lugnt och bevärdigar inte mig eller Daniel med en blick tripp – trapp – trull går vi på led Redan ifjol slogs jag av hur tysta de här fåren är, får brukar vara rätt högljudda av sig och bräka så fort någonting händer Jag skulle ju gärna vilja bli lite närmare bekant med dem, och få ögonkontakt när jag går fram till stängslet…men, jag får ha lite tålamod De njuter av det färska gräset och jag kan höra när de river loss stora grästuvor och tuggar ihärdigt, inte har de tid med gamla…