I helgen var det mitten av sommaren om man ska tro almanackan. Det märks i naturen, fräschören är borta, de flesta blommorna har vissnat eller ser slaka ut… Men vad gör väl det när bästa dottern kom på visit! Jag tror hon mer kom för att hälsa på sin pälskling…här med den enda leksak han brytt sig om, RÅTTAN Mycket kärlek får han från alla håll! Vi tog promenader på nyasfalterade vägar Så här fina har mina skosulor blivit! Googlade och fick rådet att försöka tvätta dem med linoljesåpa, och tänk för att det har jag hemma! Fast, det brådskar inte… Jag har gnällt över att jag förstör dojorna genom…

Så få steg som jag går dessa dagar har nog inte hänt i mannaminne! Varken jag eller jycken orkar med denna värme, vi mår helt enkelt inte bra. Daniel som ju äter hjärtmedicin har fått hosta, något han inte haft besvär av under flera månader, och jag tror det är viktigt att inte utsätta honom för ansträngande promenader. Idag har jag gått 3705 steg och fler blir det inte! Gårdagen såg likadan ut och avsaknaden av promenader gör mig rastlös och jag kan inte koncentrera mig på nånting. Nu vet jag att detta inte pågår i all evighet, halleluja, men påfrestande är det, och nattsömnen blir lidande. Härom kvällen när…

Man kan ju inte bara ägna sig åt blommor och blader (tror det är malva och kungsljus på bilden?) ..och skinande blanka kossor i hagen.. ..och hästrumpor med viftande svansar Så vi tog en promenad längs ån ..ner till sjön Toftan, där var det full aktivitet, kanotister, surfare, seglare, simmare men ingen trängsel som synes, sjön är stor… Men mitt mål för dagen var detta, porträttsamlingen. Carl Larsson förevigar i början av 1900-talet en rad präktiga byamän som engagerar sig i byns liv och utveckling. Här porträtteras bland andra prosten, överstelöjtnanten, en målare, en jordbrukare och en smed. Inga kvinnfolk förstås, även om det säkert fanns en förvånad kvinna bakom…

Jag tycker faktiskt liiiite synd om mig själv, ja inte för det vidriga varma vädret då, det är ju redan så uttjatat, men: – strax innan jag flyttade så bestämde man att såga ner träden utanför mitt pörte, motorsågarna sjöng från tidig morgon och lät ungefär som tandläkarborren gånger hundra! – när jag precis hunnit flytta in i nya pörtet började man lägga nytt tak på vår huslänga, banka banka från klockan sju uppe på taket! – för en vecka sedan dimper det ner ett meddelande från vägföreningen i Sundborn. Man har fått upprustningsbidrag för att förbättra vägarna, och gissa var? Exakt, min väg förstås. Man ”djupfräser” befintlig beläggning ned…