Bloggen
-
Bara skitsnack
När vi var i stora staden förra veckan så hittade jag mitt älsklingsbröd! Det fattar ni ju, Pörtebröd, vad kan bättre passa en finnkäring i pörtet??? Det är segt, det är syrligt, det är hårt, det är nyttigt, och ack så gott! Att bara äta en liten bit om dagen är inte att tänka på, nej, jag slukar en halva och sen pruttar jag ett dygn… En gång gjorde jag misstaget att kombinera detta goda bröd med (fj)ärtsoppa, om ni bara visste, då mullrade det värre i min kista än på himlen en ovädersdag! När jag nu ändå snackar skit så kan jag ju tala om att så här går…
-
Vi hade i alla fall…inte tur med vädret!
Det var då det jävligaste! Igår när det var uppstigning okristligt tidigt för en finnkäring och avfärd före halv sju mot veterinären i Djurås så föll flingor stora som Lovikkavantar utanför dörren! Sikten var noll och det hade lagt sig flera centimeter blötsnö på vägen. Bara att ta det ytterst lugnt… Jag förundrades över det faktum att det aldrig ljusnade! Vadå vintertid, är det inte för att få ljusare mornar? Fram kom vi, men resan på knappt 10 mil tog över två timmar :help: När vi sett Blinka få en lugnande spruta och lämnat henne på kliniken åkte vi vidare för att inta frukost i Borlänge. Bah, Kupolen öppnade inte…
-
Plötsligt händer det…
Ja vinsten var väl inte så mycket att hurra för, men nytt är att jag nu tagit klivet in i cyberspacet även när det gäller spel… Sedan ortens kiosk fick nya ägare så har man inte längre kunnat spela på Svenska Spel där, och därför kände jag mig tvungen att fixa lotto på nätet. Det funkade alldeles utmärkt, och nu sitter jag i lugnan ro och har en ”egen dragning” precis när jag vill. Jag plockar upp mina rader, siffrorna snurrar, stannar och kontrolleras mot mina nummer. När jag sedan även fick några digitala trisslotter så var det bara att börja skrapa, riktigt skoj, flagorna flög omkring på skärmen precis…
-
Tema: ränder
Tema: ränder ”Ränderna går aldrig ur” är ett ordspråk som ungefär betyder att gamla vanor och beteenden är svåra att ändra. Zebrans ränder (i bildlig betydelse) innebär att det alltid finns något kvar av en persons ursprung, tidigare liv eller verksamhet. Ett spanskt ordspråk på samma tema lyder ” hur mycket korpen än tvättar sig blir den aldrig vit”. Detta gamla övergivna hus består av gamla brädor som vittrat och blekts och ser ut som ränder. Istapparna under taket bidrar till att göra ränderna levande.. Min tolkning till tisdagstema











