Nu har jag varit iväg till Rättvik för att med egna ögon se var min favoritgranne kommer att husera och bo när hon lämnar bygden…i alla fall för denna gång! Smala grusvägar passerar gård efter gård där hästar är det gemensamma temat. Vi traskar runt en av hagarna och konstaterar att det återstår en del tråddragning innan hagen är rymningssäker! Självklart fattade jag tycke för den äldsta byggnaden En gammal ria eller verktygsbod som pryder sin plats på gården. Nu får jag njuta av hennes sällskap några dagar till, för nu är hon och jyckarna tillfälligt inneboende hos mig eftersom hon hade jobb kvar här i byn några dagar till.…

Det är lite rörigt för tillfället, men jag vill gärna ta allt i rätt ordning så jag backar bandet ett par dagar… Här traskar hundviskaren 😆 Tre raska kvinnor uti skogen gå, med sex stycken jyckar på tåg… Nej nej inte trampa där! :help: allt medan Saga slickar sig om munnen.. kantareller, trattisar… ..och rödgul trumpet minsann! Visst är dom vackra! När vi tycker vi börjar bli nöjda och korgarna är välfyllda börjar vi gå mot bilen, inte i samlad tropp utan en och en beroende på var vi befunnit oss på rop-avstånd från varandra. Jag tassar på i godan ro, har aldrig varit orolig över att gå vilse i…

”Tycker du verkligen det var bra tajmat att klippa ner hela pälsen på mig när det är regn och rusk på gång?” Jo, det tycker matte…för när vi går i skogen på hösten så har hon halva skogen med sig hem…i den långa pälsen! Skulle liten fröken frysa så har matte varma plagg på lager.. Om man åker till stan så måste man stanna längs vägen för att rasta hundar.. Och då kan man ju inte undvika att se …en hel drös med smörsopp! Men i det ymniga regnet är de mer än lovligt blöta och svampiga, så de får stå kvar. Annat ljud i skällan blir det då jag…

Nej nej, jag har inte gift om mig! Så dramatiskt var det inte, jag bara räknade ihop att jag nu i veckan intog kräftor för femte gången i år, nu i goda vänners lag! De första fyra gångerna har jag knaprat och sörplat alldeles allena… 😆 Den här utsikten från altanen skäms inte för sig! Och här på altanen var det uppdukat minsann! Vi började med Paulas kalle-soppa dekorerad med krutonger och balsamsyrup Sen var det bara att hugga i! Det tyckte också Nypon, väninnans kisse som föddes i pörtet en gång för måånga år sedan och flyttade till den trevliga familjen med både andra katter och hundar. Där har…