Denna helg liksom de kommande två går i flyttkarusellens tecken. Vi hyrde ett släp och ägnade oss åt att gå igenom källaren. Tänk, trots att vi bara bott här i två år, så blev högen med ”till återvinningen” lika stor som ”till lägenheten”! Här närmar vi oss Fredriksberg, Säfsens badplats syns till vänster Medan Hasse slet med kartongerna som skulle bäras antingen till källarförrådet eller upp till lägenheten på tredje våningen gick jag och Blinka ner till udden vid sjön, vårt gamla favoritställe som åter kommer att bli flitigt besökt då det ligger bara ett par hundra meter hemifrån! Byggnaden på andra sidan är Fredriksbergsskolan. På vintrarna brukade vi åka…

Viktigast på vår inköpslista igår: svampkniv! Jag dräller knivar omkring mig i skogarna runt Björsjö och skulle antagligen behöva köpa ett dussin till! Som syns på bilden får den jäkla kniven inte plats i min fina midjeväska utan en spets eller ett skaft tittar upp och när jag sen ivrigt böjer mig ner för att undersöka och eventuellt plocka upp någon svamp så ramlar kniven ut. När jag väl märker att kniven är borta har jag gått en stund och även om jag någon gång bestämt mig för att vända och gå tillbaka och leta så har jag aldrig lyckats hitta någon! Ett i-landsproblem, javisst, men lagom irriterande ändå! Men…

Ån glittrar så vackert i det bländande solskenet idag, men medan jag sitter och njuter av utsikten läser jag senaste nytt på Facebook och meddelar maken att om vi bott i Fredriksberg (dit vi flyttar om ett par veckor) så skulle han ha fått skrapa bilrutorna imorse! Det slapp vi göra, jag tror vi hade 4 grader som kallast inatt, men Fredriksberg är ett välkänt köldhål, inte konstigt man längtar tillbaka, hihi 😉 Tyvärr är skönheten i naturen bedräglig, igår då jag stod vid köksbänken för att rensa de få Karl-Johansvampar jag hittat kände jag något fjäderlätt på huden, Släppte kniven jag hade i handen och kikade in genom halslinningen…

Hjälp, det spökar i min blogg! Först måste jag nog ändå säga att det jag känner är lättnad, mina kompisar har inte helt övergett mig! Jag har känt mig lite vilsen i pannkakan, undrat över om jag har sårat eller skrämt bort de läsare som så troget brukar kommentera i min blogg. Antalet kommentarer har sjunkit, och först tänkte jag att det berodde på att det var sommar och man hade annat för sig. Sedan såg jag att antalet besök var oförändrat och det var bara kommentarerna som minskat. Nå, många kanske inte har tid eller lust att sitta och kommentera, det köper jag. Men…sen började jag undra…Jag såg att…