Dagarna försvinner i en farlig fart, jag behöver backa bandet lite och skriva om dagarna fram till Valborgshelgen. I fredags var jag hos tandläkaren för att operera bort den tugg-tand som var inflammerad i roten. Det hade jag ingen aning om utan det framkom av en röntgenbild som togs vid årliga kontrollbesöket. Tanden var rotfylld och därför finns inga nerver som genom smärta kunde tala om att en infektion pågick. Men för att förhindra att problemet spridde sig skulle tanden tas bort. Eftersom jag äter blodförtunnande ville tandläkaren först ha ett utlåtande från min doktor om jag kunde avstå min medicin. Men min läkare sade nej, jag kunde inte sluta…

Det är väl klart att min favoritfågel måste få ett eget blogginlägg, jag har ju verkligen dissat den genom att visa upp så många andra kända och mindre kända fåglar denna vår. Orsaken är att jag fick vänta rätt länge på favoriten, kanske hade den problem att hitta mig nu när jag flyttat, igen… Men den 23 april när vi gick alldeles utanför vårt hus på en hundpromenad så satt den blygt där vid foten av den gamla björken. Och när den såg oss så trippade den vidare från björk till björk längs gatan och väntade tills jag kommit ikapp. Motacilla alba fritt översatt Den vita som vippar med stjärten…