-
Våren kom av sig..
Jag tror bestämt att jag vägrar visa hur det ser ut hos mig idag, eller igår kväll för den delen.. Alla vet hur snö ser ut, den är vit och blöt och passar inte ett dugg till skira musöron och knoppande träd. Men sådan var verkligheten och jag huttrade ordentligt idag på första hundrundan, nordanvinden ven igenom mössan så hjärncellerna fick korsdrag. Enligt uppgift var det få som gick till brasan, jag var en av dem som bangade ur måste erkännas. Kan du gissa vad dessa taggiga soldater ska bli? Jo doftande och vackra liljekonvaljer! Jag smög försiktigt omkring på min ”gamla” tomt där det växer tusentals liljekonvaljer på en…
Du kanske också gillar
God fortsättning (på vargavintern) !!
Falun en bit från ovan
Bloggtorka och otursdag
-
Tisdagstema: KONTUR
Tisdagstema: KONTUR En skarp kontur av en lycklig hund i snön…. Flera bilder hittar du här
-
”Vad blir det för mat?”
Vild gissning någon? 😀 Blötlagda trattisar åkte med i koket ..som piffades upp även med hackade soltorkade tomater och Philadelphiaost med gräslök och kröntes självklart med ägghalvor! Mums så gott vårens första nässelsoppa smakar! 😉 Mina kompisar isbjörnarna håller på att smälta bort i värmen, men som förväntat så ska ordningen vara återställd lagom till Valborgsmässoafton så vi som vanligt får stå och huttra och frysa och försöka värma oss vid brasan!
-
Jag har läst..
så länge jag minns av Petra Holst Det händer sällan något utöver det vanliga i 82-åriga Signes liv. Hon dricker kaffe med väninnan Hjördis och åker till minneslunden för att prata med sin döde make. Men en dag förändras allt. Vid fruktdisken på Hemköp möter hon sin ungdomsförälskelse Fabian. Problemet är bara att han inte har förändrats ett dugg det senaste halvseklet och att han inte känner igen henne. Medan hösten faller över Malmö tänker Signe tillbaka på den där magiska sommaren 1947 då hon träffade Fabian, konstnären som inte var lik någon annan. Hon funderar över de val hon gjort i livet och på det som aldrig blev. Samtidigt…
