Månad: januari 2010

Ödets hav av Elisabet Nemert

Aurora Eken har haft en lycklig barndom på den välbärgade gården Hästnäs. Som genom ett under skonades hennes familj från digerdöden som drabbade så många av Gotlands invånare nio år tidigare, då döda kroppar kantade gatorna i Visby, hela byar låg öde och likbåten brann dag och natt. Och nu kan hon se fram emot ett gott liv i ett stort hus i Visby som hustru till en förmögen tysk köpman.
Elin Persdotter växte upp på Klinten där Visbys fattiga befolkning trängdes. När döden skördat hela hennes familj stod hon utblottad och ensam i livet, utlämnad till andra människors välvilja och barmhärtighet. Men som piga hos Auroras familj har hon till slut fått mat och husrum och en säng att sova i och de båda kvinnorna kommer att stå varandra allt närmare.
När Gotland invaderas av den danska armén utlöser förräderi och svek en katastrof och tillvaron blir aldrig densamma.
Tillsammans flyr Aurora och Elin undan kriget men ödet har fler överraskningar i beredskap. Livet tar nya vägar där svåra prövningar och farofyllda äventyr väntar dem, men också vänskap, tillit och kärlek.

Som alltid skriver Nemert fantastiskt vackert. Detta är en sagobok för vuxna. Samtidigt får man en intressant inblick i Sverige på 1300-talet, men i fokus står fattiga och rika, onda och goda, hat och kärlek.
Mitt betyg ***

Släktfeber av Sara Paborn

Vid den aktningsvärda åldern av 107 år dör Faster och de närmast sörjande samlas. Nu när släktens mest dominanta kvinna är borta ändras styrkeförhållandena i familjen och under några heta sommarveckor ställs allt på sin spets. Från en gammal hammock i sprucken vinyl sker fördelningen av Fasters saker, från minsta lilla virkade karottunderlägg till hennes fina guldring.
Upp till ytan stiger gamla minnen, men också oförrätter. Försmådda och förbisedda slickar man sina oläkta sår.
Men långsamt växer något annat fram. En känsla av samhörighet och tillhörighet. Kanske är en försoning och en familjegemenskap ändå möjlig…

Den här boken anses som kvick, dråplig och absurd, nog så lockande ord till läsning.
Men något fattas, även om de sorgliga figurerna är ganska välbeskrivna. Storyn känns helt enkelt lite väl tunn.
Mitt betyg blir **

Ödehuset av William Paul Young

“Skogen slöt sig allt tätare omkring honom och han började misstänka att han hade tagit fel väg. I ögonvrån såg han återigen något som rörde sig. Han hukade sig och kisade mellan de låga grenarna och snårskogen. Något spökliknande, som en skugga, rörde sig i riset. Eller inbillade han sig det bara?”
Mack är på väg till ödehuset – den plats där hans lilla dotter Missy hölls fången. Allt pekar på att hon blev mördad där..
Han har sörjt i fyra långa år, men den märkliga lappen med inbjudan att komma till ödehuset lämnar honom ingen ro. Är det mördaren som bara vill visa sin makt? Eller är det, hur otroligt det än verkar, en inbjudan med gudomliga dimensioner?
Mot allt förnuft bestämmer sig Mack för att ta sig dit. Det som möter honom där förändrar hela hans sätt att se på världen.

När jag läste om den här boken som refuserades av bokförlagen pga att den ansågs vara för kontroversiell och religiös så blev jag nyfiken. Nu har boken sålts till 21 länder och i USA är den en storsäljare.
Jag är inte troende men alla vi som lever här på jorden måste ju ibland fundera över livets mening.
Jag hittade några recensioner av den svenska utgåvan på nätet, skrivna av teologer inom Svenska kyrkan, och de är mycket kritiska till bokens innehåll.
Som lekman har jag inga såna värderingar, men boken för mig blev nog lite av en besvikelse. En lovande början blev till “platt fall”.
Den heliga tre-enigheten med Gud, Jesus och den helige Ande är beskrivna på ett otvivelaktigt nytt sätt, samtalen mellan huvudpersonen och Gud är tårdrypande, humor läggs in som en extra krydda, men att på allvar få nya insikter i dom eviga frågorna, nej, det tycker jag inte att man får.
Det mest spännande med boken var gestaltningen av Gud, och hur den ser ut tänker jag inte tala om ifall ni tänker läsa boken och dra era egna slutsatser.
Mitt betyg **

På hög tomgång genom livet – vår son har ADHD av Anette Karlsson

Detta är berättelsen om en familj vars ena barn har ADHD
Anette Karlsson beskriver en lång och smärtsam process från de första tecknen på att sonen inte är som andra barn, till vissheten och diagnosen. Familjens vånda att fatta de bästa besluten för att sonen ska få ett bra liv skildras, liksom vardagen och glädjeämnena.
Det är en utelämnande berättelse om en familjs vardag med ett annorlunda barn.
“Det är en bok som jag själv hade velat läsa nära jag befann mig i denna svåra situation” säger författaren. “Jag hoppas att jag med min historia kan hjälpa andra som är med om något liknande”.

Så, tillbaka från “flumvärlden” till faktavärlden!
Detta är en otroligt bra skriven bok, om skuld och skam, om praktiska problem, om ilska, om förtvivlan och om glädjen och kärleken!
En tunn liten bok som man läser i ett nafs. Har du någon i din närhet som har diagnosen, läs den, den öppnar dina ögon!
Betyg ****