-
Rubrik: myriad
Veckans rubrik lyder: myriad Ett konstigt ord, smaka på det på tungan, rulla runt det i munnen, låt tungan skorra på r:et, hur smakar det? Jag tycker det smakar lite ovant, lite sensationellt, lite stöddigt, kanske också lite negativt. Men så ska det förstås inte vara Myriader finns i luften, här i form av en himlades massa fögglar Det finns gott om myriader även under vattenytan, ohyggligt stora stim med guldfiskar, vackra som på bilden eller kanske bara vanliga sillstim.. Och slutligen det som skrämmer mig lite, en myriad av stjärnor i rymden Jag vill inte tillhöra rymden, jag vill ha bägge fötterna på jorden, varken under vattenytan eller uppe…
-
En skitdag, varken mer eller mindre
Lika bra att blogga om den så får man ut den ur ”systemet”… Gick o lade mig i skaplig tid igår kväll eftersom klockan skulle ringa halv sex. Men någon sömn blev det inte, Blinka var rastlös och förmodligen hade hon rejäl klåda för hon kunde inte vara still. Hon har ju fattat att jag förbjudit henne från att klia, så därför hoppar hon ner från sängen, går och lägger sig under vardagsrumsbordet, kliar sig och kommer tillbaka. Då undviker hon bannor Vi fick veta när hon fick medicinen utskriven att det var en vanlig biverkan, en klåda som kommer efter ca en vecka, tyvärr kommer inte exet ihåg hur…
-
Jag har läst..årets Nobelpristagare
Titel: Never let me go Författare: Kazuo Ishiguro Genre: roman Förlag: Wahlström & Widstrand Publiceringsdatum: 2007 Antal sidor: 319 Kathy, Tommy och Ruth var klasskamrater på en idyllisk internatskola på engelska landsbygden. "Ni har kommit till världen för ett visst ändamål", fick de veta av skolans förmyndare, "och er framtid är redan avgjord". Genom kärlek, sorg och svek knöts de tre vännerna allt hårdare samman under åren. Kathy är nu trettioett år. Hon minns alla antydningar eleverna fick om sina kommande öden. Varför var det så viktigt att de tecknade och målade? Vem var den mystiska madame som regelbundet hämtade deras alster? Varför undvek andra människor dem? Och varför undanhölls…
-
Rubrik: klippdockor
Då har vi kommit till min nostalgirubrik: klippdockor Jag kommer knappt ihåg min barndom innan jag fyllt åtta år. Om det beror på att jag förträngt tråkiga minnen då min mammas andra äktenskap var olyckligt må vara osagt men de minnen jag har från mina tidigaste år är somrarna jag tillbringade i småstaden Lovisa. Jag blev omhuldad av alla där, min mormor och hennes alla väninnor. För det var hon som var född och uppvuxen där. Så många kompisar hade jag inte, jag följde oftast med till mormors väninnor på kafferep, och fick tidigt lära mig att synas men inte höras. Saft och kakor serverades och sen fick jag roa…
