-
Gåsens födosök
Man har ju inte roligare än man gör sig. Dagarna går, det är kallt, blåsigt, regnigt med avbrott från en och annan hagelskur. Vi fortsätter att hålla oss på asfalterade vägar förutom då vi tar spångade stigar vid sjön.. I brist på andra motiv fick gåsparet bli fotomodeller Den tunna isen höll för de stora fåglarna Ett långt (vass)strå väcker gåsens intresse, går den att äta tro? Hen kämpar lite mer med strået Ett ordentligt nyp med näbben så försvann hela långa strået ner i gåsmagen…. Myskankan i badtunnan är min förra granne, fotad 2015! Så går dagarna…och snart är det tisdag, spruta nummer ett och jag kommer ett steg…
-
Fem-en-fredag # 14 Från knopp till tå
# 14 Från knopp till tå – Hur känns det i kroppen den här veckan? Läget har varit stabilt, men idag spratt det till i kroppen då jag fick boka in min första vaccinspruta! Jag fullkomligt kastade mig in på 1177 när jag i morse läste att man i Dalarna öppnar upp för oss 65+ – Vad gör du för att träna knoppen? Mycket mer än jag gör för att träna kroppen! Jag löser korsord, jag läser mycket och på olika språk, jag målar, det tränar kanske inte något speciellt men det är avkopplande och kul! Ovan min senaste tavla som blev klar förra veckan. – Vilken typ av aktivitet…
-
Jag har läst..
Titel: Dagar utan slut Författare: Sebastian Barry Genre: historisk roman, amerikanska inbördeskriget 1850-tal Förlag: Norstedts Publiceringsdatum: 2020 Antal sidor: 246 Dagar utan slut utspelas under indiankrigen och det amerikanska inbördeskriget. Berättare är Thomas McNulty, emigrant som flytt oåren på Irland. I det nya landet träffar han en annan ung man, John Cole, och de blir snart oskiljaktiga vänner. Tillsammans får de arbete som revyartister på en saloon, utklädda till kvinnor, sedan tar de värvning i armén, i vilken de får uppleva alla tänkbara fasor i den våldsamma kampen om en ny kontinent och dess rikedomare. Mot denna historiska fond utvecklas berättelsen snart till en stor och drabbande kärleksroman som utmanar…
-
Kontraster..
Isen ligger ännu i mindre vattendrag på norrsidan. Bland de sista isflaken i sjön sjunger herr And en serenad till sin utvalda? Jag följer som vanligt plymen…. Och så hittar jag dem, de rosa blåsipporna! Då får man allt lov att säga att våren är här!











