-
Dalaregementets dag i Falun
Jag har halkat efter i bloggen, men här kommer några bilder från förra söndagens firande av Dalregementets dag här i Falun Jag hade lite andra planer för dagen med mina flickor men kände mig inte alls i form med både tandvärk och ont i lederna så jag åkte ingenstans. Men ut med jycken måste jag ju gå, och regementet ligger bara någon kilometer hemifrån, så gissa var vi hamnade… Eftersom jag inte planerat att gå hit så missade jag det mesta av invigningsceremonin Vi stod långt bak och jag är kort så några bra foton blev det inte. En kvinnlig soldat kom och sträckte fram en liten ask till mig.…
-
Skyltsöndag # 437
Det var en spännande kombo! Tack Barbro som fortsätter hjälpa mig med så fina skyltar att visa upp! Och skönhetsmedlet Palmolive lever som sig bör vidare… Monicas bidrag brukar alltid vara kul, så även denna gång, tack för den! Jag har inte förut noterat att Kopparstadens äldre hyreshus har så här fina utsmyckningar! Husen tror jag är byggda på 60-70-talen Vilken vacker familjeidyll de har skapat! Men varför bara mor och barn, var är pappa? En kryptisk mätningsskylt (?) som satt uppe i en tall får avsluta skyltsvepet för denna vecka!Någon som vet vad den avser? BP förvaltar skylt-temat som man snabbt blir beroende av och du hittar flera skyltare…
-
Söndags-smakbit # 38
Bloggen Betraktelser ger oss på söndagar chansen att publicera ett litet smakprov ur en bok vi läser. Där får du många spännande boktitlar att kika närmare på. Tvära kast, förra veckan läste jag om Kina, nu läser jag om flyktingar från Vietnam. Boken heter Vandrande själar och är Cecile Pins debutroman. Jag har länkat titeln till förlaget där du kan läsa mer. Smakbit sid. 44 ”Hennes mor hade lärt henne att sy, hela lördagsförmiddagar hade hon suttit med henne vid middagsbordet där de gjorde små broderade lappar av sina syskons trasiga kläder. De sydde fast lösa knappar eller tråcklade revor i hennes bröders skjortor. Med denna behagliga erfarenhet…
-
Hoppa-på-tåget # 34 jord
Veckans ord att tolka är jord ”Av jord är du kommen, till jord ska du åter varda” Förr jordfästes de avlidna på kyrkogården, idag är det vanligare med kremering. Jag minns att jag för flera år sedan bloggade om att jag skulle bli en diamant när jag dog. Jag hade läst att man kunde omvandla en del av askan till en diamant. Nu läser jag i länken ovan att det i Sverige inte är tillåtet att använda askan från en avliden, däremot är det okej att använda DNA i ett smycke! Det låter väl spännande? Jag ska ta och fundera på om jag vill att mitt DNA ska bevaras i…











