Även en lite fyrfota kompis kan vara väldigt tydlig… Igår satte han ner alla fyra små tassarna och bara tvärvägrade gå längre…då hade vi gått kanske tvåhundra meter… Jag bråkar inte med honom bara han gör det han ska… Idag hördes olyckskorparna kraxa…eller var det en kråka Det hjälper inte att ha fyra tassar eller dubbade kängor, gatan är som en nyspolad hockeyrink… Så länge (de får minuterna) som vi har dagsljus ser man i alla fall var man sätter ner fötterna, men redan klockan två är det skumt och dimmigt. Vilken tur att min jycke hellre ligger i sänghalmen och trynar än går ut. Flickvännen Bella har snart löpt…

Med ett nödrop hann vi igår med att hämta upp sparken ur källarförrådet ..och glida iväg på en tur runt byn på helt perfekta osandade vägar. Daniel hade inte glömt hur man gör, han travade på så fint på rätt sida av vägen istället för att i ivern att finna dofter springa slalom mellan vägkanterna. Idag töar snön bort, det är 3 varma grader och hela Dalarna har haft stora trafikproblem med isgator på förmiddagen. Ett gammalt fotominne dök upp, så här mycket nyfallen snö hade vi denna dag år 2017 när jag ännu bodde på Älgsjökullen i Fredriksberg. Fåglarna var lika hungriga då som nu här i Sundborn. Här…