Undrar om jag kommit på det ultimata sättet att ta reda på hur färskt köttet i charkdisken är? Apropå senaste tidens rabalder om köttfärsen på ICA Maxi… Det är ju nämligen så, att en katt aldrig äter något som är gammalt eller skämt! Igår kväll satt vi o pillade räkor som vi avnjöt med aioli och rostat bröd framför teven.. Mina katter är galna i räkor, dom äter upp dem med hull och hår, det bara krasar när dom sätter tänderna i räkskalet, inte ens antennerna på räkorna blir kvar… Dock blev det några räkor över som vi inte själva orkade äta igår, och när jag idag försökte fresta Lyran…

Mode, fest och flärd är inget som brukar förekomma på min blogg precis.. Men nu tänker jag göra ett undantag denna gråa trista regniga fredag, och bjuda på festbilder från Presidentpalatset i Helsingfors där man igår firade Finlands 90:nde självständighetsdag 1900 gäster hade presidentskan bjudit in, grädden av den finska eliten.. inspiration till Nobelfesten kanske… ..alla olika smaker fanns till beskådan.. visst kan man visa att man är gravid, men är dethär klädsamt? denna kreation dristar jag mig inte ens att kommentera.. En underbar klänning, men hur kunde hon sitta vid middagen?? måste visa upp några stiliga (?) herrar också.. Chefen för Yle, finska motsvarigheten till Sveriges Radio ska på…

Men matte, hur kunde du göra såhär mot mig??? Jag som var så rufsig och go med en varm och tjock vinterpäls.. Kanske såg jag inte så bra, men det behövs ju inte, jag har ju världens bästa nos! ..efter fyra timmars lidande i tortyrkammaren, varav jag bara orkade streta emot i tre, ser jag nu såhär ynklig ut för världen… Det var knappt att Blinka och Clara kände igen mig, jag luktade ju konstigt också, nåt dom kallar shampoo… Så nu tänker jag sura och morra och vara grinig tills pälsen vuxit ut igen! Matte påstår dock att det var nödvändigt för det gick inte längre att reda ut…

Ja säg den glädje som varar! Vi vaknade igår till regnets smattrande mot fönsterrutorna…och det fortsatte regna hela dagen. 3 decimeter nysnö som förvandlats till snömodd på vägarna, ingen plogbil i sikte.. vi tog oss en funderare på om vi skulle bege oss till julskyltningen eller inte ”Vi slirar väl iväg, är det för jävligt får vi vända om” säger sambon. Fram till Ludvika kom vi, och här mötte vi luciakandidaterna En misslyckad men talande bild från ett regnigt Ludvika. Folk hade ändå gått man ur huse och trängseln var påtaglig för lantisar som vi… Jag tyckte mer synd om de slokörade genomblöta hästarna än de dyblöta ungarna som skulle…