Idag kom jag in helt fel i fas! Klockan ringde 0700, stängde av, somnade om Vaknade tjugo i åtta, studsade upp, insåg att duschen fick vänta, drog på mig kläder, traskade raskt iväg för att få mig en kopp kaffe innan frukosten -Va? Ingen frukost framme? På dörren står ett anslag: Öppet för frukost i helgen 0900-10.00…. Asch, inget färskt nybryggt kaffe heller… Lomar iväg ut för att ta dagens första nikotininjektion…sen var det bara att vänta en timme på den goda frukostbuffén Jag håller på att tvätta. 3 kronor för en maskin, fem kronor för torktumling, överkomligt… Passar på att tvätta ur röklukten ur tröjorna. Tänkte skissa på en…

Igår kväll träffade jag Carina, en kompis jag lärt känna på nätet. Hon bor i Alfta och har berättat mycket gott om Alfta Rehab innan jag kom hit. Jag kände igen henne med en gång (har ju sett foto på hennes hemsida) och vi åt middag tillsammans här i vår mysiga matsal. Mycket bubblande blev det, och det kändes som vi känt varandra länge… Himla kul att träffas IRL, så vi tänkte träffas nästa vecka också! Då har hon föreslagit en liten guidad tur i omgivningarna, och det tackar man ju inte nej till! Idag ska jag bara berätta lite mer om den fantastiskt goda maten här, och dess verkningar…

I dagarna tre har det nu omväxlande snöat eller regnat! Som rökare är jag van vid det mesta, ut i ur och skur för att erhålla nikotinets ljuva verkan… Här i Alfta har vi rökare det bra! Vi har ett eget lusthus! Tjugo meter från entrén står ett runt lusthus i trä, glasförsedd men utan dörr. Bänkar som sträcker sig runt hela rummet, mjuka härliga soffkuddar att sitta på, ett bord fyllt med askkoppar och en fin krukros i plast… Med andra ord slipper vi som har denna hiskeliga last att stå ute o huttra under bar himmel! Det tackar jag för! Jag har förstås dragit ner på rökningen här.…

Då har jag åter tagit mig upp till våning 5:i hissen står det:Plan 5 andaktsrum. Här uppe finns både datarummet och andaktsrummet, de samsas fint bredvid varandra, den ena sänder signaler upp till vår Fader, den andra sänder ut signaler i cyberrymden! Kanske möts dom två, vad vet jag… Dag två är till ända, vart dagarna tar vägen har jag ingen aning om. De enda tider jag behöver passa är måltiderna och ett schemalagt möte per dag, det borde bli massor av tid över… Men, jag är ju långt ifrån ensam här, och att tjattra med andra ”gäster” om ditten datten är nog så givande…tro inte att vi bara snackar…