I söndags stämde jag träff med tjejerna för en promenad på julskyltningen i stan. Här ståtar den nu, på Stora torget, den fulaste granen i mannaminne enligt alla kommentarer på sociala medier och i pressen! Visst är den sned och tufsig men en gran är en gran…alla kan ju inte ha en Kalle Anka-gran. Det är rejält kyligt, ca 10 kalla grader så medan jag väntar på tjejerna går jag in och värmer mig i kyrkan där många ljus lyser upp så fint. Jag går ut igen och passerar …men var är tomten??? Han är på rymmen!! ..möter ”mina” flickor och vi håller oss i rörelse i kylan Simba har…

I helgen kom tjejerna på besök, ja om jag ska vara ärlig hade jag bett dottern om lite hjälp….som så ofta. Vi hade tidigare inhandlat varsin ljusslinga till balkongen, det är så erbarmligt mörkt nu att också jag som inte är mycket för pynt ville kunna tända ljus när skymningen faller. Jag förstod att jag skulle trassla in mig i den långa elsladden och när jag såg dottern försöka reda ut nystanet i förpackningen var jag verkligen tacksam över hjölpen. Tjejerna hade handlat med sig lite lunch, själv hade jag nyss avslutat frukosten när de kom. Grillade revben, mums sa den tandlösa pojken som ivrigt slickade och tuggade på de…