Bloggen
-
På jakt efter vårprimören stenmurklan!
Jag som är svampoman har aldrig hittat riktiga murkelställen! För några år sedan hittade jag några stycken men nästa år när jag var där var det tomt. Så gissa om jag blev glad när jag idag skulle få följa med en väninna till ett av hennes ”murkelställen”! Vi fick åka några mil, för här i Säfsen ligger vi 3 veckor efter med snösmältningen och vårens ankomst. Denna vän har två hundar som fick bekanta sig med mina jyckar hemma på gården. Dom har aldrig träffats förut, men det gick skapligt. Sen skulle vi sätta i hundarna i hennes bil, men se då räckte det inte med Stimorol-leenden där tänderna glimmar,…
-
Bildfrågor besvaras
Inne hos min dotter hittade jag roliga bildfrågor som jag genast tog mig an! Det svar man ger på varje fråga ska man söka bild på i Google Bildsök! Så mycket fyller du nästa gång? 52! Jo, fyller man så mycket är man tydligen en fossil! Som om jag inte visste det..haha Favoritfärg? Rostbrun, jag gillar höstfärger Mellannamn? Veronica Jag visste väl att nunnor skulle dyka upp i en eller annan form, detta är helgonet Veronica
-
Blåst på solen…
Ja solen som meteorologerna snackade om till Valborg, den blev vi blåst på! Men blåste, det gjorde det! Så här ”firade” vi vår Vappen: Vi frossade i jätteräkor med dipsås och god ost framför TV:n som kvällen till ära inte erbjöd ett enda sevärt program! Klockan halv tio konstaterade jag att räkorna måste ha innehållit sömnmedel (!) så jag lämnade gubben i vardagsrummet… Vaknade strax efter klockan tio ur min halvslummer till ljudet av raketer, en skällande Larissa och en gnällande Loppan Eftersom vi bor uppe på kullen hade vi en utmärkt utsikt över trädkronorna nere i byn och kunde beundra fyrverkeriet nere vid majbrasan från vårt köksfönster, med Loppan…
-
Jag har läst…
Berg av Bo Carpelan Händelser och stämningar från den heta krigssommaren 1944 följer Mattias Bergmark när han femtiofem år senare återvänder till den gamla släktgården med Sonjas brev i fickan: ”Kom till Berg, jag vill tala med dig, tiden är kort.” Han möter dem han en gång lekte med och levde med, han konfronteras med sina minnen och sina skuldkänslor. I det klara sommarlandskapet är han på en gång barnet och den åldrande mannen, den seende och den sedda. Boken är skriven av en finlandssvensk författare, det var orsaken till att jag läste den. Det är en tunn lyrisk berättelse, som jag ändå hade svårt att ta mig igenom. Språket…











