-
Fem-en-fredag # 47 Inflation
# 46 Inflation – Vad har det blivit för mycket av hemma? Jag tycker ju inte att jag har för mycket av nånting, jag flyttar såpass ofta att det blir naturliga rensningar vid varje flytt. Frågade på skoj dottern och hon svarade Svamp! På bild dagens skörd, förmodligen årets sista två (stora) gula kantareller…Men visst, jag har ett lager av torkad svamp, det är en rikedom.. – Vad skulle du gott kunna göra av med? Några fula tavlor! Jag har flera gamla tavlor från mitt barndomshem som inte hängt på väggarna på massor av år. Helt enkelt för att jag inte tycker om dem. Men affektionsvärde har de, och jag…
-
Tittar, läser, lyssnar
Det finns ju så otroligt många intressanta faktaprogram att se på tv. Jag är rätt dålig på att ta mig tid att se dem, av någon anledning lånar jag hellre hem faktaböcker som jag bläddrar i. Teknikens värld är en programserie som man egentligen borde se varje avsnitt av, det gör inte jag, men ett mycket intressant program ur serien var Stoppa åldrandet Forskare förstår nu alltmer om hur kroppen åldras och vad som gör oss sjuka när vi blir gamla. Den kunskapen öppnar nu dörren till en science fiction-liknande värld – en värld där forskningen nu försöker hitta metoderna för att bokstavligen bromsa åldrandet, och rentav göra oss yngre.…
-
Jag har läst/lyssnat…
Titel: Hela livet -en läkares erfarenheter om hälsa, forskning och vardagens utmaningar Författare: Anders Rosengren Genre: hälsa, livsstil, förebyggande egenvård, biografi Förlag: Norstedts Publiceringsdatum: 2022 Antal sidor: 206 Det var i baksätet på en taxi i New York som läkaren Anders Rosengren insåg vad som var fel. Han hade blivit inbjuden att tillsammans med världsledande forskare tala om mat, stress och motion. Men trots alla svar från forskningen var det som om den viktiga frågan saknades: vad är det vi vill uppnå med alla hälsoråd? Den frågan blev starten på utvecklingen av ett nytt koncept för att nå hälsa som skulle väcka genklang över hela världen. Följ med på en…
-
Inte på topp…
Så här års brukar jag inte hitta många glädjeämnen i tillvaron, och i år är inget undantag. Trots att himlen är knallblå ibland och visar en blek måne klockan elva på förmiddagen så tycker jag det är tungt att andas.. Och trots den vackra glimten av kvällssol klockan 16 så känns mörkret kompakt… Jag är helt enkelt höstdeppig, en alltför välbekant känsla som är lika tuff att gå igenom varje höst. Ryggen protesterar högljutt, och nu har jag dammat av den gamla ”spikmattan” (yantramatta) och ska testa om den kan ge lite tillfällig lindring. Tack och lov för jycken som tvingar ut mig minst tre gånger per dag…Vi hjälps åt…
