-
Fem en fredag: frågvis
-Vilken fråga skulle du vilja ställa till valfri granne? När jag ser henne nästa gång, grannens lilla fyraåring, så ska jag fråga vad hon tyckte om simskolan som hon gått på hela denna vecka och om hon redan lärt sig simma! Från tio på morgonen till tvåtiden på eftermiddagen har barnen varit vid badplatsen och tränat med siminstruktörer. De är så duktiga. -När frågade någon dig sist hur du mår? Idag på eftermiddagen -Vad svarade du på senaste frågan du fick? Att jag jättegärna vill träffa en bloggvän imorgon. Hon befinner sig med husbil i trakterna och ville ses idag, men tyvärr jobbade jag. Så kul att vi kan ses…
-
Gems weekly photochallenge # 26
Tema: gammal Ja här skulle det ju räcka med ett självporträtt, ..men jag väljer att visa en annan gammal tant som hängde på väggen på hembygdsgården i Gustavsfors Julbocken ser något malplacerad ut bland grönskan, gammal och torr har han blivit och behöver nog ersättas till nästa jul I höst blir finnkäringen så gammal att hon börjar lyfta pension, hur kul ska hon inte ha det då för slantarna! Fler temainlägg finner du om du klickar på hjärtat
-
Frossar vidare i helgminnen!
Luften gick liksom ur när flickorna åkte… Det blev tyst, och ensamt… Men jag har så många fina minnen nu, och en del visar jag här, kan kännas tjatigt för en del, men jag som träffar framför allt Vanessa så sällan kan inte få nog! Djuren var ju verkliga isbrytare när vi i början var lite blyga för varandra… I början var det svårt med namnen, sen döpte Vanessa om Astrid till Svarta Pölen, hon tyckte hon flöt ut som en svart pöl när hon lade sig och rullade, o visst har hon väl rätt! Blinka gillade hon också skarpt och så fort vi gick på trafikfri gata fick hon…
-
Jag har läst/Olen lukenut
Titel: Kaikkien toiveiden kylä Författare: Anja Snellman Genre: roman nutid Grekland Förlag: WSOY Publiceringsdatum: 2018 Antal sidor: 356 Kreetalainen 93-vuotias Agave elää autioituneessa vuoristokylässä aasin, koiran, kanojen, vuohien ja muistojensa kanssa. Eräänä päivänä hän löytää vuohipolulta pahoin loukkaantuneen nuoren Monikan. Naisten yhden kesän mittainen, ystävyydeksi lämpenevä suhde ja risteilevät elämäntarinat ovat matka Euroopan kuohuviin vuosikymmeniin, rakkauden ja julmuuden tekoihin. Ote siv.316 "Puoliltapäivin Agave nostaa silmänsä virkkuutyöstään, katsoo ulos ikkunasta ja sanoo Monikalle: kohta sataa. Heti sen jälkeen pensaat alkavat kumartaa, oliivipuiden lehdet vipattaa, salkoruusut huojuvat ja alkaa ripeksimisestä voimistuva, sihisten piiskaava sade, joka saa pian pihan tulvimaan, kanat kiiruhtamaan katokseensa, aasin luimistelemaan korviaan ja Monikan juoksemaan ulos ja pomppimaan pihan…








